
Man kan ha kramp i magen, hjärtklappning, känna sig rastlös, känna ett tryck över bröstet, ha panikkänslor, spänningsvärk, koncentrationssvårigheter, känna sig virrig, blanda ihop saker, ha skuldkänslor, känna apati...Stressen kan kännas både fysiskt och psykiskt.
Försök lära känna dina egna tecken på stress. Har du ofta svårt att sova kan det bero på stress. Ge akt på när och hur du reagerar och försök sedan att göra något åt det som skapar stressen.
Konstigt nog är det ofta inte arbetssituationen eller ekonomin som är svårast att göra något åt, utan dåliga personliga relationer och egna, dåliga vanor.
Dåliga vanor ökar stressen
Stress uppstår inte bara på jobbet. Hur du lever, alltså äter, sover, rör på dig och vilar påverkar också din stress. Det gör också din hemsituation och ditt sociala nätverk.
Den som har stöd i sin omgivning har ett slags vaccination mot skadlig stress.
Ofta hamnar du i en ond cirkel när du är stressad. Ont om tid gör att du hoppar över lunchen, struntar i motionspasset eller promenaden och slutar ringa gamla kompisar.
Dåliga mat- och sömnvanor kan öka stressen. Kroppen tar stryk om den inte får bra mat vid rätt tillfällen utan tvingas gå på sparlåga medan den samtidigt anstränger sig. Dessutom blir maten ofta av sämre kvalitet när vi slänger i oss snabbmat.
Försök lära dig äta en rejäl frukost. Hoppa inte över lunchen! Ät bra mellanmål, till exempel frukt. Ät litet lättare på kvällen. Det är bra både för vikten och sömnen.
Under sömnen återhämtar vi oss. Den som slarvar med sömnen eller har störd nattsömn mår dåligt i vaket tillstånd.
Lägg dig vid samma tid varje kväll. Använd sängen för vila, ta inte med arbetet dit! Se till att sängen, sängkläderna och temperaturen i rummet är behagliga. De flesta sover bäst i svala rum.
Motion är ett bra botemedel mot stress. Den frigör kroppens eget morfin, endorfin, som får oss att känna välbehag, sänker det onda kolesterolet i blodet och får oss att koppla av. Spänningar löses upp av kroppsrörelser.
Ta en daglig promenad, gärna i dagsljus. Försök hinna med någon annan motion också någon gång i veckan, någonting som du tycker är roligt också, inte bara nyttigt. Promenera eller cykla till jobbet. Försök hitta tillbaka till barndomens glädje i att röra sig.
Den som är stressad griper också lätt efter de avkopplande medel som finns till hands: cigarretter, alkohol, lugnande tabletter.
Ta vara på dina vänner!
Att ha ett bra nätverk av familj och goda vänner hjälper mot stress. Goda arbetskamrater är också ett skydd när kraven på jobbet ökar.
Vårda dina relationer! Glöm inte bort vänner bara för att du har mycket att göra.
Lägg in vilopunkter i vardagen. Ta en skapande paus och gör något du tycker är lustfyllt: lös korsord, spela datorspel, brodera, ring en vän, skvallra bort en stund med en arbetskamrat. Det är inte slöseri med tid. Det är meningsfull vila så länge du njuter av den.
Kan du ta en tupplur under dagen så är den guld värd. Hjärnan rensas ut, stressnivån sjunker, du ger kropp och själ en stunds andrum.
Fundera också på hur du använder din fritid. Är den så rolig och omväxlande som du skulle önska? Det är på fritiden vi laddar batterierna. Att göra något helt annat, syssla med en hobby, gå en kurs, träffa vänner behöver inte innebära en extra belastning utan kan ge den stimulans du behöver för att gå ner i varv.
Skapande verksamhet i alla former är effektivt mot stress. När vi skapar använder vi andra delar av hjärnan än i det dagliga arbetet.
- Källa: PrimaVi Datum: 00-09-18 Barbro Ernemo