Hållhakar

Idag kommer något att reflektera över som en deltagare på min kurs så fint upplyste oss alla om. Citatet kommer ursprungligen från Jonas Gradell:

Varför bygga en relation på så sköra saker som kärlek, när man kan bygga det på skuld och hållhakar?

Har du hållhakarna ute? Eller sitter du i hållhakar? Eller båda?

Tänk positivt!

Har man en stark inre kritisk röst så tänker man 300-400 negativa tankar per dag. Detta kan du ändra på genom att tänka positiva tankar som motvikt, eller ännu hellre, som överslag! Tio minuter morgon och tio minuter kväll motsvarar ca 500 positiva tankar!! Och med det vänder du på allt och det samma dag som du börjar. Låter som ett mirakel va? Kruxet är att det undermedvetna inte förstår vårt logiska språk… Men det förstår känslor och bilder. Så för att få affirmationerna att hjälpa på djupet måste du därför koppla en bild och en känsla till affirmationen! Det kan vara en bild som om du såg dig själv på tv´n och där du ser att det du strävar efter redan existerar, samtidigt som du kopplar en känsla av lättnad eller lycka till denna bild. Jag kommer att beskriva detta ordentligt i kapitlet om tankens otroliga kraft. Vårt undermedvetna är en kärna i det inre som har oändliga resurser att ösa ur. Denna kärna har svar på alla våra frågor, har kraft att hela det som bör helas både fysiskt och psykiskt, lagrar alla våra minnen från den dag vi blev till i vår mammas mage fram till idag i detta livet, även minnen från andra liv och tiden mellan liven. Denna kärna har ett lugn djupare än de djupaste djupen - det är bara att ösa! Att vi inte alltid har förmågan att känna av denna kärna beror delvis på att vi är för stressade. Och med detta vill jag säga att DU ska veta att allt du behöver bär du inom dig! Och som min lärare Jörgen Sundvall säger: ”Det sinnet ger, kan sinnet också ta” Alltså, om sinnet ger en dålig självkänsla så kan det också ta bort denna och istället ge en god.Är du en av alla dom som ständigt tänker negativa tankar? Skriv då ner dessa under några dagar. Sätt dig sedan och titta på vad du skrivit och ställ dig dessa frågor:

1) Har jag hört detta någon stans förut? Från vem i så fall? Och när var det i livet? Kanske var jag skör under denna fas och lät detta gå in extra lätt just då?
2) Är det verkligen sant det jag tänker? Hur ser verkligheten ut egentligen?
3) Vänd på meningarna! T ex ”Jag är hopplös” till ” Alla är hopplösa, jag är inte hopplös, min tanke är hopplös…” Vad är mer nära verkligheten? Eller ” Jag hatar min kropp” till ” Jag hatar att jag inte åtgärdar det jag är missnöjd med, jag hatar att tänka så här elakt om min kropp, jag hatar inte min kropp, jag hatar att jämföra mig med andra…” Hata är ett starkt ord och vad vinner du på att hata den egen kropp som du skall dras med ett helt liv? Eller ”Jag avskyr när mina barn bråkar!” till ” Jag avskyr när jag bråkar, jag avskyr när jag går igång på barnens bråk, jag är i obalans och det gör att barnen bråkar…” osv.
4) Finn en lämplig affirmation eller hitta på en, koppla den till en bild eller känsla och arbeta med denna tio minuter morgon och kväll.



FÖRSLAG PÅ AFFIRMATIONER:

Jag är stark och trygg och känner mig orubblig.
Jag är varm och omhändertagande, både vad gäller mig själv och min omgivning.
Jag är god.
Jag är generös.
Jag älskar mig själv och mitt utseende.
Jag är nöjd med min kropp som skänker mig så mycket glädje.
Jag följer mina drömmar.
Jag vet att vägen är trygg att vandra.
Jag är älskad.
Jag är stark.
Jag värderar mig själv lika högt som alla andra.
Jag värderar att bli frisk högre än att vara sjuk.
Jag vet att jag klarar det här!
Jag känner att jag är grundad i min önskan.
Jag värderar att känna mig älskad högre än att känna mig oälskad.
Jag har lyckats.
För varje dag som går blir jag bättre och bättre!
Jag bestämmer min egen väg!
Jag tar hänsyn till andras känslor och behov!
Jag är ödmjuk!
Ju mer jag ger, desto mer älskar jag livet!
Jag är en del av alltet och alltet är tryggt och kärleksfullt.
Jag är kärlek!

Egot växer

Vi lever i en väldigt materiaistisk värld. Som barn lärde vi oss att identifiera oss med saker, roller och vår kropp. Men allt detta är förgängligt. Det kan bara inte bestå. Och detta ger våra egon en enorm grogrund. Egot är den lilla rösten i vårt inre som tror att det skyddar oss från smärta genom att se till att vi får det vi vill ha(det talar för den delen också om vad den tror att vi behöver) eftersom det hur mycket vi än behöver alltid kommer att finnas en brist. Vi kan ju inte få allt i hela universum och kosmos. Och då vi fostras in i en materialistisk värld så fostras vi också in i den smärtan: " Vill ha mer/behöver/ borde ha..." Egot försöker också att stärka oss genom att få oss att inse att vi är fantastiska och alla andra är dumma. Det söndrar genom : "Vi/dom, Du/jag, Jag/de..." Och med åren hamnar egot i direkt proportion till hur låg självkänsla vi har och hur lite vi står i kontakt till vårt inre varande. Därför är det viktigt med meditation, avslappning och introspektion. För i tystnaden i vårt inre kan vi äntligen höra vad som är vi och vad som är vårt ego!

Är du en av dem som börjat höra dina egna tankar. T ex "Gud, vilken bombad kärring!Men varför tänker jag så?" eller "Gör jag så tror de väl att jag är helt skruvad, bäst jag gör så här. Nej, nu lever jag upp till andra och inte till mig!" Ja, hör du till en av dem som kommer på dig själv men ändå kanske tycker att det är ett nederlag att ha dessa nedvärderande tankar? Då har du kommit långt! För många, många märker inte ens att de har dessa tankar och identifierar sig helt med de känslor som åtföljer dem. De är offer! Men så länge du märker hur du tänker så rämnar effekten egot är ute efter och du inser att det är just dina tankar, det är inte DU som person. Att ha dessa tankar är en bieffekt av egot. Men ju oftare du avslöjar bluffen desto starkare växer sig ditt inre varande till du en dag märker att det var väldigt länge sedan egot hade makt över dig. Och då mår du också väldigt bra. Då är du i balans!

Jag skriver om detta för att det stod så klart för mig i går då vi köpte en fin receptionsdisk till Centrat. Vi köpte den av Friskis och Svettis. Vi kom mitt i rusningen och för några stackare stod vi i vägen med släpet då de skulle hem efter träningen. Vi tog kanske tolv-femton minuter i anspråk av deras tid. Och detta fick det verkligen att gunga för dem. De gav oss några sanningens ord. Hur kunde vi ställa oss så de fick vänta denna evighet på att få åka hem? Nej, de ville inte visa oss denna hänsyn. Nej, vi fick inte knycka deras tid så rufft... Hur kunde vi bli deras värsta fiender bara för att vi lastade på en disk under max en kvart? Jo, de blev rädda då deras rutin bröts och deras ego gick genast in för att söndra. Vän/fiende. Men jag tänker som Jesus på korset: "Förlåt dem för de vet inte vad de gör!"

Tänk på detta nästa gång och du hamnar i egots våld: Jag är inte mina tankar!