Sociala : familjesituation/uppväxtförhållanden, skolklassens och kompisars påverkan. När den "grupp" man tillhör ser det som normalt att använda vissa droger är risken stor att man tar till sig dessa värderingar.
Psykologiska : det finns inga särskilda karaktärsdrag som leder till missbruk, men däremot är det tydligt att missbrukande personer ofta har svårigheter med att klara skolan. Andra faktorer är bristande erfarenhet av trygghet, kärlek och uppmärksamhet. Även överbeskyddande föräldrar och andra strikta uppfostringsmetoder verkar ha betydelse. Ett stort antal missbrukare kommer från familjer där åtminstone en förälder överkonsumerade alkohol. Även trauman i barndom och ungdom såsom sexuella övergrepp eller fysisk misshandel, kan ha betydelse för människors känslighet inför droger.
Det finns likheter mellan många fall av ätstörningar och andra missbrukssjukdomar. Den mänskliga hjärnan har ett belöningscentrum. Hos en normal människa aktiveras detta när man sköter om sin kropp, gör bra saker, får beröm, är förälskad etc.
Men det finns också metoder att stimulera belöningscentrum på konstgjord väg. Både narkotika och tillåtna beroendeframkallande droger som alkohol, koffein (kaffe) och nikotin (tobak) ger en kemisk stimulering av belöningscentrum. Denna effekt är en viktig del av orsaken till att människor blir beroende av sådana droger. Stimulering av belöningscentrum blockerar också obehagliga känslor, och därför använder matmissbrukare likaväl som alkohol- och narkotikamissbrukare sitt missbruk för att blockera känslor, som de inte står ut med.
Hos normala människor stimuleras belöningscentrum när man gör bra saker. Det stimuleras av motion, därför att det är bra för kroppen att få motion. De stimuleras av ätande, därför att det är bra för kroppen att få näring. De stimuleras om man är förälskad, därför att det är bra för släktets fortlevnad att folk bildar par och skaffar barn. De stimuleras när man utfört en prestation eller när man får beröm, därför att det är bra att människor gör konstruktiva saker.
Om man stimulerar belöningscentrum med droger, alkohol eller matmissbruk så fungerar belöning inte lika bra när man gör bra saker. Missbruket blir en genväg till falsk lycka, en lycka som inte beror på att man gjort något bra.
Felaktig användning av belöningscentrum är speciellt vanligt hos en del människor, som har en personlighet som gör att de behöver mycket stimulans för att må bra, och som bär på en oro och stress, som kan dämpas med droger. Det finns alltså en gemensam faktor hos många olika typer av beroenden:
- Alkholism och drogmissbruk
- Matmissbruk
- Sexberoende
- Spelmissbruk
- Självspäkning och anorexia nervosa (även när man framkallar skada på sig själv, kan detta stimulera belöningscentrum för att skydda kroppen mot smärta)
Detta innebär att mycket av vad man vet om hur man skall behandla alkoholism och drogmissbruk också passar för matmissbruk. Det gäller att stärka det egna, kloka jaget, och lära sig säga nej till "matmonstret" som lockar med snabba skenlösningar.
En likhet mellan ätstörningar och drogmissbruk är att missbruket tvångsmässigt utvecklas mot ett starkare beroende utan hänsyn till den egna hälsan. Trots allvarliga komplikationer, har människor som missbrukar svårt att överge sitt missbruk. När det gäller anorexia, leder svält till minskad aktivitet hos signalsubstansen serotonin, vilket kan upplevas som ångestdämpande av en person som har ett överaktivt nervsystem. Anorektiker är mindre ofta än andra människor missbrukare av alkohol eller narkotika, medan personer med andra ätstörningar oftare än andra människor är alkohol- och narkotikamissbrukare. Detta gäller de anorektiker som bara begränsar sitt födointag. De anorektiker som växlar mellan hetsätning och svält är mer lika bulimiker.
Forskningen visar att vissa personlighetstyper oftare hemfaller åt både mat- och drogmissbruk, personligheter som oftare känner stress och ångest och som behöver mera stimulans utifrån för att må bra. Personer med ätstörningar har ofta för låga värden av serotonin, dopamin och CSF-5-HIAA, vilket gör att de känner sig mer stressade än andra. Många narkotikamissbrukare höll på med hetsätning innan de började med narkotika. Vissa medfödda anlag ökar risken för såväl matmissbruk som drogmissbruk.
Men det är inte så att alla med dessa anlag blir missbrukare. Man kan hitta andra sätt att hantera sina problem. Läkemedel som stabiliserar serotoninhalten i hjärnan kan vara till god hjälp. Psykoterapi kan hjälpa människor att välja mera långsiktiga lösningar på sina problem och att bli medvetna om sina val och alternativ i livet.
När man är beroende av t ex alkohol, droger, cigaretter, sex eller spel, är man (fysiskt eller psykiskt) beroende av substansen eller beteendet. Man får abstinensbesvär om man inte använder substansen. Toleransnivån ökar i samband med bruket, vilket innebär att man allt efter tiden går behöver högre doser av substansen för att uppnå samma effekt.
Abstinensbesvär är obehagliga fysiska reaktioner som uppstår när kroppen inte tillförs substansen eller då substansen går ur kroppen. Exempel på symtom är illamående, muskelvärk, feber, koncentrationsproblem, sömnproblem, ångest och mardrömmar. Även människor, som inte känner av en ökad toleransnivå eller får abstinensbesvär, kan bli beroende av substansen. Dessa försöker hela tiden kontrollera sitt användande av substansen, men lyckas inte utan använder istället substansen oftare eller i större mängd än de planerat. Att återhämta sig och rensa kroppen ifrån ett beroende tar lång tid. Individer, som utvecklat ett beroende, kan strunta i viktiga aktiviteter såsom arbete, skola eller andra sociala kontakter. Ett kännetecken på om man utvecklat ett beroende är att man inte kan sluta använda substansen eller att man inte kan kontrollera användandet. Det finns ett starkt sug efter substansen som är mycket svårt att stå emot.
Det finns vissa kriterier som, bland andra, World Health Organisation (WHO) listat för att kunna avgöra om en individ är beroende.
Följande tillstånd är kännetecken för beroendeproblematiken; även om man bara har några av symtomen nedan, kan man ha utvecklat ett beroende:
- Höjd toleransnivå (man behöver mer av substansen för att uppnå effekt).
- Psykologiskt beroende (begär som kan variera från att vara mycket svagt till att vara mycket starkt).
- Abstinensbesvär (olika typer av fysiska reaktioner då man upphör med användandet).
- Använder substansen eller agerar ut vissa beteenden för att minska abstinensbesvären.
- Kan inte kontrollera användandet av substansen eller beteendet.
- Ägnar mycket tid åt användandet av substansen eller beteendet / ägnar mycket tid åt att återhämta sig efter användandet eller beteendet.
- Skadeeffekter på sig själv eller sin omgivning på grund av användandet av substansen eller beteendet (problem på arbetet, ägnar mindre tid åt tidigare intressen).
- Använder substansen i högre doser eller oftare än man tänkt.
- Fortsätter att använda substansen eller fortsätter med beteendet trots att man vet att det är skadligt.
