Vem är du trogen?

Man kan inte leva upp till alla eller vara omtyckt av alla. För då ljuger man. För dem. Eller för sig själv.

För hög hjärnaktivitet och övervikt!

Här kommer ett bra klipp om återhämtning. Hjärnan styr ALLT och får den inte återhämta sig så triggas adrenalinutsöndringen så att du lagrar fett... Oj då!

Utbränd eller utmattningsdeppig?

På 90-talet ökade sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa dramatiskt. Till att börja med angavs en rad sjukdomsorsaker, bland annat utbrändhet. Det vanliga numera är att tala om utmattningssyndrom.

Utbrändhet är en översättning från engelskans burnout som i USA var ett begrepp som användes inom bland annat skol- och vårdsektorn för att beskriva hur människor tappade motivation och engagemang i sitt arbete på grund av överbelastning. I Sverige kom uttrycket till en början också att användas också som en beskrivning av sjukdom.

Så småningom ändrades definitionerna och år 2003 började Socialstyrelsen använda en ny diagnos:utmattningssyndrom, som är en fysisk och psykisk reaktion på långvarig stress utan tillräcklig återhämtning.

I Socialstyrelsen beskrivningen av diagnosen står det bland annat:

*Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor.
*Symtomen har utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer vilka har förelegat under minst sex månader.
*Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad
företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i
samband med psykisk belastning.

Det är viktigt att vara medveten om att all trötthet inte beror på utmattningssyndrom. Det kan också finnas icke-psykologiska orsaker till trötthet. Mer information.

Många forskare är kritiska till termen "utbrändhet" eftersom den antyder att man inte skulle kunna återhämta sig från tillståndet, vilket man kan. Istället föreslår experter på området att sjukdomen bör kallas "utmattningssyndrom". Mer än hälften av de patienter som lider av utmattningssyndrom lider också av depression. Skillnaden mellan den som är utmattad och den som även har en depression är att den utmattade sällan visar symtom som självanklagelse, självmordstankar och minskad aptit. Den utmattade känner istället frustration över sin situation.

Utmattningsdepression/utbrändhet orsakas av långvarig stress, såväl inom privatliv som arbetsliv, utan möjligheter till återhämtning vilket leder till en rad kroppsliga och psykiska symptom. Det börjar ofta med värk i kroppen med smärta i nacke, axlar, rygg, mage och smärta i bröstkorgen/hjärtat och övergår sedan i andra psykiska symtom. Ångest är vanligt och man blir nedstämd. Detta kan utvecklas till en depression, en utmattningsdepression, där även självmordstankar kan förekomma.

Utmattningsdepression och utbrändhet påverkar kognitiva, känslomässiga, beteende- och fysiska funktioner. Vanliga symtom är dessa och minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma tvåveckorsperiod:

känslomässig utmattning
okänslighet för andras behov
låg prestationsförmåga
trötthet
brist på energi
lättirritabilitet
minnessvårigheter, särskilt av korttidsminnet
koncentrationssvårigheter
ångest
nedstämdhet
bristande sexlust
sömnsvårigheter
muskelspänningar
magkatarr
huvudvärk
smärta

Hur behandlas utbrändhet och utmattningsdepression?
Enligt studier har kognitiva beteendeterapeutiska (KBT) metoder visat på bäst resultat när det gäller behandling av utbrändhet och utmattningsdepression, men även psykodynamiskt orienterad terapi används för att bota sjukdomarna. KBT-behandlingen bygger på att lära in nya sätt att hantera situationer i vardagen - nya s.k. coping-strategier. Behandlingen kan med fördel ges i grupp. Gruppterapi kan ha en stärkande verkan på individen då gruppen innebär ett socialt stöd och minskar individens skam- och skuldkänslor. Man känner sig inte ensam i sin problematik. Sjukskrivning och medicinering med antidepressivt preparat kan behövas beroende på hur långt gången sjukdomen är. Hur lång tid det tar innan man blir frisk varierar, från några månader upp till flera år.

Vad kan du göra själv?
Om du inte kan genomföra allt som beskrivs nedan genast, välj en aktivitet först. När du genomfört det, fortsätt sedan med en till aktivitet (en eller flera dagar senare).

*Ta reda på vad det är som utlöser stressen genom att föra dagbok. Om du ser samband eller olika situationer som framkallar stress så försök att undvika dessa.
*Undersök vad som för dig är viktigt i livet - i ett långsiktigt perspektiv. Jämför din livssituation idag med hur du skulle vilja att den var och se om det finns något du kan ändra på omedelbart.
*Skapa ett regelbundet liv: ät och sov på regelbundna tider.
*Ge näring åt ditt sociala liv (även utanför arbetet) och rör dig i miljöer där du känner att du är uppskattad.
*Ägna tid åt fritidsintressen.
*Lär dig avslappning t ex genom meditation eller yoga.
*Motionera ett par dagar i veckan. Hitta en motionsform som passar dig.

Är du utbränd finns det olika terapier att hjälpa di att komma på rätt spår igen. Det kan gå fortare att rehabilitera dig om du får aktiv hjälp genom KBT terapi, stressterapi eller hypnosterapi. Din arbetsplats kanske också har ett rehabiliteringsprogram att erbjuda.

Healing nytt!

Det här är en värmebild av vad som händer en patient som får healing för ett bensår. Vill du läsa mer om healing och vad forskningen kommit fram till? Gå in på Lilian Nordströms hemsida här.

Lycka??

Poff! Vi sticker hål på 13 lyckomyter (Ur Leva 11/08 )

VETENSKAP Vi är alla omgivna av myter om lycka – som hindrar oss ifrån att bli verkligt lyckliga. Den amerikanska psykologiprofessorn Sonja Lyubomirsky har ägnat år av forskning åt att ta reda på sanningen bakom lyckomyterna och hur vi verkligen kan lära oss att bli lyckligare.
Av Catharina Hansson

Sonja Lyubomirsky har skrivit boken Lyckans verktyg (Natur och Kultur) med utgångspunkt från sin egen över tjugoåriga social psykologiska forskning om lycka. Bokens undertitel är En vetenskaplig guide till lycka.

I sin forskning har hon utgått från tre frågor:

Vad gör människor lyckliga?
Är lycka något bra?
Hur kan vi göra människor lyckligare?
– Jag har alltid slagits av vissa individers förmåga att vara ovanligt lyckliga, till och med när de ställs inför stress, trauman eller motgångar, säger Sonja Lyubomirsky. Hennes forskning har inriktats på att utforska de kognitiva processer och drivkrafter som skiljer individer med hög respektive låg nivå av lycka.
Hur man jämför sig med andra.
Personuppfattning. Hur man bedömer andra.
Självutvärdering. Hur man dömer sig själv.
Dissonansreduktion. Hur man förklarar både triviala och viktiga val i livet.
Tolkning. Lyckliga människor tolkar händelser i livet på ett sätt som förstärker deras lycka.
Sonja Lyubomirskys bok är full av iakttagelser och forskningsresultat som punkterar den ena lyckomyten efter den andra. Vi har plockat upp några av dem:

MYT 1: Om jag bara…
Om-jag-bara-myten är den allra starkaste och mest förödande av alla lyckomyterna. Så låt oss punktera den direkt.

– För många människor är livet en väntan på ”om jag bara flyttar till en ny stad”, ”om jag bara hade en pojkvän”, ”om jag bara fick barn”, ”om jag bara fick ett annat jobb”. Och det visar sig att de här sakerna gör faktiskt människor lyckliga, men inte alls så länge och inte alls så mycket som man tror.

Folk brukar vanligtvis falla tillbaka till sin medelnivå för lycka, sin grundinställning. Så vad jag vill säga är inte att ett nytt jobb eller ett nytt hus eller ett barn inte skulle göra dig lycklig. Men du måste verkligen vilja öva på att tänka och agera på ett sätt som så att säga maximerar den lyckan, säger Sonja Lyubomirsky.

MYT 2: Lyckliga människor är ytliga
Sonja Lyubomirsky menar att det är en myt att ”ignorance is bliss” och att lycka kräver att man är lyckligt ovetande om allt världens elände. Istället vill hon framhålla att de personer som är lyckligast i hennes studier är mer kreativa och har ett flexibelt tänkande.

Det finns också andra studier som visar att människor som reflekterat över livets mening och sin plats i universum är lyckligare och i större grad känner att livet är meningsfullt.

MYT 3: Lyckliga människor ser inte världen som den är
Många tror att lyckliga människor ser världen genom rosafärgade glasögon, att de inte ser världen ”som den verkligen är”. Men vem vet hur världen ”verkligen är”? frågar Sonja Lyubomirsky. Det finns många sätt att se på världen och den innehåller både ont och gott. Det finns ingenting som säger att det är mer realistiskt att fokusera på det onda och se allt i svart.

MYT 4: Vissa föds lyckliga – andra kan aldrig bli det
I sin forskning har Sonja Lyubomirsky kommit fram till att en persons lycka till 50% utgörs av ett slags grundinställning, som man helt enkelt har med sig. Till 10% påverkas lyckan av yttre omständigheter. Men resten, hela 40% kan vi själva påverka genom att förändra vår attityd, våra tankar och vårt beteende.

MYT 5: Lyckan kommer, lyckan går och vi blir bara olyckliga av att försöka fånga den
Sonja Lyubomirskys lyckostrategier går ut på att uppnå ett lyckligare liv genom mycket medvetna aktiviteter och handlingar. Det handlar bland annat om att öva sig i att se optimistiskt på framtiden och att träna sig i att njuta av livet här och nu.

MYT 6: För att kunna bli lyckliga måste vi lära oss allt om oss själva och vårt förflutna
Det är inte bra att ”idissla sitt liv”, som Sonja Lyubomirsky lite krasst uttrycker det. Med det menar hon att du undersöker ditt liv för ingående och blir alltför introspektiv, dissekerar varje liten del av dig själv, speciellt det negativa. Framförallt avråder hon oss ifrån att gå in i några djupare analyser av våra misstag omedelbart efter att vi har begått dem. Det är viktigt att reflektera över sitt liv, men inte när vi är upprörda eller ledsna. Då dömer vi oss själva för hårt och överdriver våra fel och misstag. Spara reflektion och analys tills du har en mer neutral eller positiv sinnesstämning.

MYT 7: Lyckliga människor har inte upplevt några sorger
Tvärtemot vad man kan tro är det ofta bland de lyckligaste som vi finner människor som upplevt svår sjukdom eller svåra förluster. Dels handlar det om personer som har en grundinställning som hjälper dem att komma tillbaka efter svåra tragedier. Dels handlar det om att en kris ibland kan skapa en större tacksamhetskänsla och förhöja känslan av att vara levande.

MYT 8: Lycka är att få rå sig själv
Sonja Lyubomirskys forskning visar att de lyckligaste personerna tillbringar mycket tid med familj och vänner och att de ofta är de första som sträcker ut en hjälpande hand till kolleger eller behövande.

MYT 9: Lycka är att bara vara
Livslånga mål är nyckelfaktorer för de lyckligaste människorna i Sonja Lyubomirskys studier. Det kan handla om nästan vad som helst – att bygga skåp, ge sina barn goda värderingar eller bekämpa bedrägerier.

MYT 10: Lycka sitter bara i själen
Motion och fysisk aktivitet – minst en gång i veckan eller rent av varje dag – är en viktig del av livet för de lyckligaste människorna i Sonja Lyubomirskys forskning. Och ett träningspass kan ha en rent kemisk lyckohöjande effekt

MYT 11: Skönhet är lycka
Det finns mängder av studier som visar att vackra människor lyckas bättre på många av livets olika områden. Men ingenting som visar att de faktiskt är lyckligare. Och undersökningar bland människor som har gjort plastikkirurgiska ingrepp för att förbättra sitt utseende visar att de ofta är nöjda, men bara för en kort tid. En förklaring till det är att vi helt enkelt inte fokuserar på utseendet när vi tänker på hur lyckliga vi är. Sonja Lyubomirsky pekar också på en studie som visade att de lyckligaste människorna själva betraktade sig som snyggare än de mindre lyckliga – men att de oberoende domare som kallats in för att bedöma deras utseende fann att båda gruppernas utseende var likvärdiga.

MYT 12: Lycka kräver materiellt välstånd
Det är inte bara så att lycka inte kan köpas för pengar – pengar kan till och med vara ett hinder för lycka. För att citera Frank Lloyd Wright: ”Rika människor är inte mycket mer än vaktmästare för sina ägodelar”. Framförallt kan det vara strävan efter att äga som blir ett hinder för lyckan.

MYT 13: Det handlar om att hitta lyckan
Lyckan är inte en plats, inte ett Shangri-la. Möjligen skulle man kunna säga att lyckan är något vi kan hitta inom oss, men inte heller där är den en plats, eller en knapp att trycka på, utan snarare en handling vi tränar oss i att utöva

...

"You think knowledge is expensive, try ignorance..."

Semester!

Jag har haft en fantastisk semester. Och ja, jag vet att många fått vänta på sina telefonsamtal och mail länge. Men så är det tyvärr. När jag har semester så stänger jag ner allt och besvarar endast nödsamtalen. Jag försöker vara i nuet med mina barn och mina djur. Tre fantastiska pojkar och en kanin, två katter, en hund och en häst...

Men på måndag återgår jag till mitt efterlängtade arbete och så fort jag hunnit igenom ring och maillistan så är jag anträffbar som vanligt igen.

Jag önskar Er alla ett härligt gott nytt år! Och jag vet att ni kan göra detta året till det bästa om ni bara vågar justera det som hindrar er från att nå Era mål. Ta fram det bästa i Er!

Ljus och kärlek/
Lovisa