Missbruk

Ett beroende är inte en klinisk bild med en tydlig orsak såsom en fraktur eller ett virus. Det stämmer inte att det är en speciell människotyp eller särskilda omständigheter som leder till missbruk. Vad som däremot är sant är att risken att utveckla ett missbruksberoende är högre under vissa psykosociala omständigheter. Dessa omständigheter beskrivs nedan:

Sociala : familjesituation/uppväxtförhållanden, skolklassens och kompisars påverkan. När den "grupp" man tillhör ser det som normalt att använda vissa droger är risken stor att man tar till sig dessa värderingar.

Psykologiska : det finns inga särskilda karaktärsdrag som leder till missbruk, men däremot är det tydligt att missbrukande personer ofta har svårigheter med att klara skolan. Andra faktorer är bristande erfarenhet av trygghet, kärlek och uppmärksamhet. Även överbeskyddande föräldrar och andra strikta uppfostringsmetoder verkar ha betydelse. Ett stort antal missbrukare kommer från familjer där åtminstone en förälder överkonsumerade alkohol. Även trauman i barndom och ungdom såsom sexuella övergrepp eller fysisk misshandel, kan ha betydelse för människors känslighet inför droger.

Det finns likheter mellan många fall av ätstörningar och andra missbrukssjukdomar. Den mänskliga hjärnan har ett belöningscentrum. Hos en normal människa aktiveras detta när man sköter om sin kropp, gör bra saker, får beröm, är förälskad etc.

Men det finns också metoder att stimulera belöningscentrum på konstgjord väg. Både narkotika och tillåtna beroendeframkallande droger som alkohol, koffein (kaffe) och nikotin (tobak) ger en kemisk stimulering av belöningscentrum. Denna effekt är en viktig del av orsaken till att människor blir beroende av sådana droger. Stimulering av belöningscentrum blockerar också obehagliga känslor, och därför använder matmissbrukare likaväl som alkohol- och narkotikamissbrukare sitt missbruk för att blockera känslor, som de inte står ut med.

Hos normala människor stimuleras belöningscentrum när man gör bra saker. Det stimuleras av motion, därför att det är bra för kroppen att få motion.  De stimuleras av ätande, därför att det är bra för kroppen att få näring. De stimuleras om man är förälskad, därför att det är bra för släktets fortlevnad att folk bildar par och skaffar barn. De stimuleras när man utfört en prestation eller när man får beröm, därför att det är bra att människor gör konstruktiva saker.

Om man stimulerar belöningscentrum med droger, alkohol eller matmissbruk så fungerar belöning inte lika bra när man gör bra saker. Missbruket blir en genväg till falsk lycka, en lycka som inte beror på att man gjort något bra.

Felaktig användning av belöningscentrum är speciellt vanligt hos en del människor, som har en personlighet som gör att de behöver mycket stimulans för att må bra, och som bär på en oro och stress, som kan dämpas med droger. Det finns alltså en gemensam faktor hos många olika typer av beroenden:

• Alkholism och drogmissbruk
• Matmissbruk
• Sexberoende
• Spelmissbruk
• Självspäkning och anorexia nervosa (även när man framkallar skada på sig själv, kan detta stimulera belöningscentrum för att skydda kroppen mot smärta)

Detta innebär att mycket av vad man vet om hur man skall behandla alkoholism och drogmissbruk också passar för matmissbruk. Det gäller att stärka det egna, kloka jaget, och lära sig säga nej till "matmonstret" som lockar med snabba skenlösningar.

En likhet mellan ätstörningar och drogmissbruk är att missbruket tvångsmässigt utvecklas mot ett starkare beroende utan hänsyn till den egna hälsan. Trots allvarliga komplikationer, har människor som missbrukar svårt att överge sitt missbruk. När det gäller anorexia, leder svält till minskad aktivitet hos signalsubstansen serotonin, vilket kan upplevas som ångestdämpande av en person som har ett överaktivt nervsystem. Anorektiker är mindre ofta än andra människor missbrukare av alkohol eller narkotika, medan personer med andra ätstörningar oftare än andra människor är alkohol- och narkotikamissbrukare. Detta gäller de anorektiker som bara begränsar sitt födointag. De anorektiker som växlar mellan hetsätning och svält är mer lika bulimiker.

Forskningen visar att vissa personlighetstyper oftare hemfaller åt både mat- och drogmissbruk, personligheter som oftare känner stress och ångest och som behöver mera stimulans utifrån för att må bra. Personer med ätstörningar har ofta för låga värden av serotonin, dopamin och CSF-5-HIAA, vilket gör att de känner sig mer stressade än andra. Många narkotikamissbrukare höll på med hetsätning innan de började med narkotika. Vissa medfödda anlag ökar risken för såväl matmissbruk som drogmissbruk. 

Men det är inte så att alla med dessa anlag blir missbrukare. Man kan hitta andra sätt att hantera sina problem. Läkemedel som stabiliserar serotoninhalten i hjärnan kan vara till god hjälp. Psykoterapi kan hjälpa människor att välja mera långsiktiga lösningar på sina problem och att bli medvetna om sina val och alternativ i livet.

När man är beroende av t ex alkohol, droger, cigaretter, sex eller spel, är man (fysiskt eller psykiskt) beroende av substansen eller beteendet. Man får abstinensbesvär om man inte använder substansen. Toleransnivån ökar i samband med bruket, vilket innebär att man allt efter tiden går behöver högre doser av substansen för att uppnå samma effekt.

Abstinensbesvär är obehagliga fysiska reaktioner som uppstår när kroppen inte tillförs substansen eller då substansen går ur kroppen. Exempel på symtom är illamående, muskelvärk, feber, koncentrationsproblem, sömnproblem, ångest och mardrömmar. Även människor, som inte känner av en ökad toleransnivå eller får abstinensbesvär, kan bli beroende av substansen. Dessa försöker hela tiden kontrollera sitt användande av substansen, men lyckas inte utan använder istället substansen oftare eller i större mängd än de planerat. Att återhämta sig och rensa kroppen ifrån ett beroende tar lång tid. Individer, som utvecklat ett beroende, kan strunta i viktiga aktiviteter såsom arbete, skola eller andra sociala kontakter. Ett kännetecken på om man utvecklat ett beroende är att man inte kan sluta använda substansen eller att man inte kan kontrollera användandet. Det finns ett starkt sug efter substansen som är mycket svårt att stå emot.

Det finns vissa kriterier som, bland andra, World Health Organisation (WHO) listat för att kunna avgöra om en individ är beroende.

Följande tillstånd är kännetecken för beroendeproblematiken; även om man bara har några av symtomen nedan, kan man ha utvecklat ett beroende:

• Höjd toleransnivå (man behöver mer av substansen för att uppnå effekt).
• Psykologiskt beroende (begär som kan variera från att vara mycket svagt till att vara mycket starkt).
• Abstinensbesvär (olika typer av fysiska reaktioner då man upphör med användandet).
• Använder substansen eller agerar ut vissa beteenden för att minska abstinensbesvären.
• Kan inte kontrollera användandet av substansen eller beteendet.
• Ägnar mycket tid åt användandet av substansen eller beteendet / ägnar mycket tid åt att återhämta sig efter användandet eller beteendet.
• Skadeeffekter på sig själv eller sin omgivning på grund av användandet av substansen eller beteendet (problem på arbetet, ägnar mindre tid åt tidigare intressen).
• Använder substansen i högre doser eller oftare än man tänkt.
• Fortsätter att använda substansen eller fortsätter med beteendet trots att man vet att det är skadligt.

Taget från den här sidan, gå gärna in om du vill veta mer

Per aspera ad Astra! Genom svårigheter mot stjärnorna.

Om du är ledsen, nedstämd, om du har råkat ut för en liten olycka fysiskt, känslomässigt och/eller mentalt, känner dig dränerad eller varit i konflikt....
Gör så här:
Tänd några ljus sätt på vacker helande musik.
Lägg dig ner så bekvämt du kan, och ta en filt över dig.En skön kudde under huvudet.
Sedan påkallar du det Kosmiska ljusets beskydd! Se ett vitt ljus omsluta dig till alla sidor, genomströmma hela rummet.
Kalla sedan på Ljuset och Kärleken som genomströmmar hela Universum, be det hela, förvandla och rensa dig från det som tynger dig just nu.
Upplev dig ligga i ett healingstempel av ljus, slappna av och öppna dig för ljuset och kärleken som strömmar till dig genom universum som ALLTID hör en sådan bön om hjälp och ALLTID svarar.
Ligg så länge du vill!
Glöm inte att tacka för den hjälp du fått!

Sju regler för en bra relation

Många singlar har levt i en eller flera parrelationer - men brutit upp. John Gottman, professor i psykologi vid University of Washington i USA, är nyfiken på vad som utmärker goda parrelationer.

I sitt forskningslabb - populärt kallat "the love lab" - studerar han hur par beter sig i vardagliga situationer.
Gottman har funnit sju avgörande faktorer som kännetecknar ett lyckligt kärleksförhållande.
Ett exempel: Rogivande samtal just innan man ska lägga sig skapar förtrolighet och lättar på spänningar. De handlar om att ge känslomässig uppbackning och att bara ta upp alla typer av problem som ligger utanför själva parrelationen.

För tre år sedan kom John Gottmans bok "Sju gyllene regler för en lycklig kärleksrelation" ut på svenska (Natur och Kultur). I boken presenteras olika sätt att hålla liv i ett förhållande:
1. Kärlekskartan kallar Gottman det område i hjärnan där information om vår partner lagras. Det gäller att noga hålla reda på viktiga tilldragelser i partnerns liv - och var väl förtrogen med hans eller hennes drömmar, oro och livsmål.
2. Även i lyckliga parrelationer uppstår konflikter och kriser - och då gäller det att visa den andra fortsatt ömhet, respekt och aktning.
3. Många tror att dyra presenter eller en kärlekshelg på hotell är bästa sättet att få förhållandet att överleva. Men snarare är det vardagens små kärleksbevis som betyder något.
4. Förhållanden där man delar på bestämmandet har störst chans att överleva. John Gottmans forskning visar att kvinnor generellt är bättre än män på att behandla sin partner med respekt och vill dela på besluten.
5. De flesta problem går enkelt att lösa om man är öppen för sin partner, och själv vågar erkänna sina fel och brister. Det är också viktigt att kunna kompromissa och ha överseende med partnerns svagheter.
6. Det är viktigt att bryta dödlägen som kan uppstå i förhållandet. Man måste ibland acceptera att man har olika åsikter och uppfattningar. Ta en paus om diskussionen gått snett. Ofta blir det lättare att komma överens när man lugnat ned sig.
7. Man bör öppet och regelbundet berätta om sina innersta drömmar, förhoppningar och övertygelser.
 

Thomas Lerner
DN 2009-02-06 15:24 

Befria dig från mig!

Dokumentärfilmen "Befria dig från mig"

Min pappa flyttade 2008 hem till mig efter en otrohetsaffär och därpå följande skilsmässa. Detta var hans fjärde skilsmässa. Min mamma var han aldrig gift med. Så börjar Frida Edwards film om sin pappa Folke Edwards som hon tidigare aldrig bott tillsammans med.

Gripande och vackert om två människoöden och en sällsam kärlek. Se den!

Hästarna en läkande kraft 

Hästägaren och ryttaren Marita Lekmo, från Karlstad, tog under vintern beslutet att skänka en av sina hästar till Ersta flickhem utanför Stockholm.
Här blir islandshästen Isafold en av de sammanlagt nio hästarna som, genom ridterapi, hjälper flickor som har utsatts för några av de grövsta formerna av övergrepp.

På Stockholms centralstation står Marita Lekmo och väntar på att pendeltåget mot Södertälje ska komma in på spår 13.

Det är första gången hon åker för att besöka Isafold, den häst hon skänkt till Ersta flickhem.

– Det känns jättespännande men samtidigt är jag livrädd för att jag inte är nöjd med hur hon har det där, säger hon när hon har intagit en plats och satt sig till rätta.

Det var i oktober förra året som Marita Lekmo bestämde sig för att skänka pengar till en välgörenhetsorganisation.

– Jag träffade en kollega i Stockholm som berättade om flickhemmet. Och den Rotary-klubb han är med i har stöttat behandlingshemmet. Verksamheten som bedrevs på hemmet lät så bra och just det att de använde hästar som terapiform var något som tilltalade mig.

Hemma på gården, utanför Karlstad, har Marita Lekmo och hennes man Ingemar Moland sammanlagt sju hästar. Och djur är en viktig del i deras liv. Att det blev just Ersta flickhem tror hon har att göra med ödet. Hon blev fast besluten att flickhemmet var den typ av verksamhet som behövde stöd och hjälp.

Hon tog kontakt med Lotta Corell som är enhetschef för behandlingshemmet och på den vägen är det.

Nu har det femåriga islandsstoet Isafold varit på plats sedan januari månad och Marita är nyfiken på att se om stoet har funnit sig till rätta.

I en svart stadsjeep möter Lotta Corell upp oss för att köra den sista biten ut till Valåkers gård där Ersta flickhem har sin verksamhet.

I stora öppna hagar med sjöutsikt står ett gäng islandshästar och mumsar på sitt hösilage. Och även om hästarna är en viktig del i verksamheten är det de unga flickorna som står i fokus.

Här finns sammanlagt sju flickor, mellan 13 och 18 år, som alla har en sak gemensamt – de har blivit utsatta för sexuella övergrepp. Flickorna här har utsatts för så grova övergrepp att det är svårt att förstå. Men med hjälp av hästarna får de lära sig att känna tillit och lära sig att bygga upp en relation igen.

– Hästen är en viktig bas i verksamheten. Det är nästan omöjligt att arbeta med så svårt skadade flickor utan hästarna. För hästarna måste tas hand om, de måste skötas varje dag även om det känns tungt, berättar Lotta Corell.

Varje flicka som kommer till hemmet får en egen häst att ta hand om, men ridningen får vänta.

– Det är inte ridningen som är det viktigaste. Utan hästen blir deras vän och tröstare. Det är hästen de kommer ihåg, den håller dem uppe. Varje dag får de tänka på hästen och det blir i sig något gott och positivt, förklarar Lotta Corell.

I stallet sköter de så mycket som möjligt. Men även behandlingspersonalen får hjälpa till med stallskötseln.

– Alla som arbetar här är hästmänniskor – det måste de vara. Allt bygger på hästarna, det är den stora basen, berättar Lotta Corell, som själv både rider och har en egen hästgård.

Hon häller upp ångande, nykokt kaffe i två stora muggar inne i ett av de gula husen på gården och fortsätter att berätta:

– Det här är de flickor som varit mest utsatta i Sverige för de grövsta brotten. Så det handlar både om att de är ledsna och arga. På andra ställen låser de in de här flickorna för att de gör sig själva illa, men här jobbar vi med relationerna.

Hon menar att det finns ett starkt behov av den här typen av behandlingshem. Samtidigt inser hon att det är en svår uppgift att få flickorna att läka inombords.

– Det här är det svåraste jag har arbetat med för det är så sorgligt. Men det går att reparera de här flickorna och hästarna hjälper till med det.

Här blir hästar en del i den dagliga verksamheten och mycket av arbetet med dem sker från backen. Där bygger flickorna upp en relation med hästen genom markövningar. Och när de väl börjar rida på sin häst handlar mycket om att hitta balansen, känslan och att sätta gränser.

Vissa av flickorna som kommer till hemmet har ridit tidigare och några av dem har till och med tävlat.

– Men ibland är det lättare om de inte har hållit på med hästar sedan tidigare för då blir det inte samma press, menar hon.

Framför allt så handlar arbetet med hästarna om att flickorna själva ska bli delaktiga i sin egen behandling. Att det ska bli något som driver dem framåt och väcker livsgnistan och viljan att leva.

Marita Lekmo går ut i hagen för att hälsa på Isafold, som numer tillhör Ersta flickhem. Hon klappar lite på Isafold och konstaterar att hon, dagen till ära, fått lite pälsglans i den långa manen.

– Hon ser ut att trivas jättebra. Det känns bra att hon har kommit till en plats där hon verkligen behövs, säger Marita Lekmo.

Isafold är än så länge lite för ung och oerfaren för att gå med i verksamheten. Därför utbildar Lotta och en annan kvinna i personalen henne tills hon känns mogen och redo sin uppgift att ta sig an en av flickorna på hemmet.

– Det får ta tid. Kanske ska vi avelsvisa henne till hösten. Det kan bli spännande för flickorna att följa en sådan resa. I sådana fall får hon börja i verksamheten ordentligt efter avelsbedömningen. Men det får ta sin tid, det måste det få göra, säger Lotta Corell.

 

NWT från 2011-04-11

Att vända motgång till styrka

Mikael Andersson är armlös, benlös – men aldrig hopplös.

Vill du spå dig? KLICKA HÄR:-)

Vad är en psykopat?

Ordet används ofta som skällsord, men vilken är egentligen den vetenskapliga definitionen? I motsats till vad många nog tror är psykopati inte någon sinnessjukdom. Det rör sig om en brist i personligheten, en karaktärsavvikelse. Oenigheten bland expertisen är stor om vad psykopati egentligen är. Genom tiderna har diagnosen haft olika namn, till exempel ”galenskap utan vanföreställningar” och ”moraliskt vanvett”. I dag säger man i USA ”sociopat” i stället för psykopat, och inom den amerikanska psykiatrin används diagnosen ”antisocial personlighetsstörning”. Inom den europeiska psykiatrin kallas diagnosen ”antisocial personlighetsstruktur”. Att det har kommit fram nya termer beror dels på att ordet ”psykopat” ofta används som skällsord och dels på att definitionen på psykopaten hittills felaktigt har fokuserat på individen och inte har innefattat psykopatens problematiska förhållande till sin omgivning. Trots oenigheten kring definitionen är experterna i mångt och mycket eniga om flera saker som karakteriserar den antisociala personlighetsstrukturen. Psykopaten är charmerande, har lätt för att prata med andra, gestikulerar ofta och förefaller väldigt målinriktad. Han eller hon har emellertid ingen som helst empati, saknar alltså förmåga att leva sig in i vad andra människor tänker och känner. Psykopater övervärderar sig själva, utnyttjar andra människor, manipulerar dem och känner ingen skuld, när någon lider på grund av dem. De är ofta opålitliga och lögnaktiga. De kan inte överblicka konsekvenserna av sina handlingar. De kan strunta i en utbildning eller säga upp sig från sitt jobb, om något eller någon lägger hinder i vägen för dem. De skuldsätter sig – även å andras vägnar – och återfinns inte sällan bland våldsamma äkta män. Psykopater kan inte ens medge att de har ett problem, vilket gör det väldigt svårt att behandla dem. De bakomliggande orsakerna till ett sådant här asocialt beteende är sannolikt en kombination av arv och miljö, där bristande omsorg i barndomen anses vara en avgörande faktor. Den traditionella synen på psykopaten som en skrupelfri brottsling håller inte. Forskarna har på senare åren framhållit att det finns många psykopater ute i samhället, som lever ett vanligt liv. Deras antal anses dessutom öka snabbt. IV nr. 7/2000 s. 9

Varningstecken!
Eftersom de flesta av oss kommer att stöta på individer som har någon typ av anti-social störning så måste vi, för att skydda oss själv, försöka lära oss så mycket som möjligt om dessa våldsverkare. Några av de "varningstecken" som man bör vara uppmärksam på är att, han/hon . . . . . .

1) "Gräver" i andras angelägenheter. (Alltid i hopp om att finna något som kan vändas till psykopatens fördel eller användas som en "hållhake".
2) Förstör andra människors namn och rykte genom att insinuera och sprida ut osanna rykten om dem. Kom ihåg, att de som pratar illa om andra också pratar illa om dig, bakom din rygg!
3) Blir avundjuk när någon annan får uppmärksamhet t.ex., blir uppskattad av andra så som arbetskamrater.
4) Kastar användbara saker.
5) Visar sig vara allt för "angelägen" och "intresserad" av dig och dina problem och av att vilja "hjälpa" dig. (Gör detta för att skaffa sig så mycket information om dig som möjligt för att sedan vända informationen till sin fördel eller använder den som hållhakar) Se upp! Den här våldsverkaren kan vara mycket förtroendeingivande men du kommer att "betala" på ett eller annat sätt i slutänden. Sätt gränser!
6) Framstår som "moderlig", "faderlig" eller som "riddaren i nöden". Var på din vakt!
7) Visar sig hjälpsam när andra kan "se" det men inte annars.
8) Har svårigheter med att se samband mellan saker och ting. (Kan därför många gånger framstå som tafatt.)
9) Svårighet med att ingående diskutera problem. Använder sig t.ex. av tekniker så som att avleda eller byta samtalsämne.
10) Svårigheter med att planera, lever för stunden. Saknar framförhållning.
11) Förstår sig inte på känslor, det är som ett främmande språk för honom/henne. Saknar empati! Att det finns individer som saknar känslor kan vara mycket svårt att förstå.
12) Tar äran åt sig för andras arbete. Stjäl andras arbete!
13) Är mycket misstänksam - till överdrift.
14) Får lätt raseriutbrott.
15) Har ett behov av att synas och höras (det finns dock de som är tvärtom)
16) Är ofta lynnig och sur.
17) Vill att vi skall tycka synd om honom/henne. OBS! Detta är ett sätt som utnyttjas för att kunna fortsätta manipulera! Låt dig inte luras! Än en gång, den här individen saknar verkliga känslor vilket är mycket svårt att förstå men desto snabbare du har förstått detta desto bättre kan du skydda dig själv!
18) Rastlös. Hela tiden på språng. Svårigheter med att koncentrera sig på en och samma uppgift en längre tid. (Han/hon tycks har en massa "ärenden" och "möten" hela tiden.) Han/hon blir lätt uttråkad - spänningsökande.
19) Uppvisar udda känslotillstånd, t.ex. skrattar när man bör känna medlidande. Ett påtvingat skratt när någon skämtar eller skriker rakt ut för att visa "sorg" eller att han/hon är "ledsen". (Våldsverkaren saknar verkliga känslor och det är därför han/hon uppför sig på detta "udda" sätt, han/hon försöker imitera riktiga känslor). Man får en känsla av att här är något som inte riktigt stämmer. Det finns hur som helst en annan sort som inte uppvisar några känslor alls vilket oftast också uppfattas som udda men som människor med känslor många gånger försöker bortförklara på något sätt, d.v.s. de som inte känner till den här typen av våldsverkare.
20) Har ett enormt kontrollbehov.
21) Föraktfull; hånfull; högdragen.
22) Nedvärderar andra, verbalt och/eller med sitt kroppsspråk. (Känd för att sprida osanningar om andra)
23) Somliga vill hela tiden framstå att ha en "hög moral". Se upp! Den här "moralens väktare" kommer att anklaga dig för att vara pedofil eller något annat sexuellt perverst för att gömma sina egna perversa förehavande.
24) Sätter upp personer mot varandra och utnyttjar sedan en av dem till att "smutskasta" den andra. Genom att utnyttja denna teknik så blir insinuationerna och lögnerna mer trovärdiga samtidigt som våldsverkaren slipper att ta på sig skulden för det inträffade. (Skyll inte på mig, det var han/hon som spred ryktet, inte jag!) Drar sig inte för att utnyttja barn till att sprida illasinnade rykten eftersom de är mer lättlurade/godtrogna - om du arbetar med barn så var mycket uppmärksam! Denna teknik används också i vårdnadstvister - se upp!
25) Det där lilla överlägsna leendet. 
26) Försöker få andra att göra hans/hennes arbetsuppgifter. Är otroligt lat!
27) Somliga säger sig "känna" ondskans närvaro eller att det ofta känner sig rädda när de är i närheten av psykopaten.
28) Nonchalant. Arrogant.
29) Snål/girig delar inte med sig utan någon typ av gentjänst eller belöning.
30) Jakt tycks vara en hobby för dessa individer. (Får med all sannolikhet dem att känna sig "överlägsna" samtidigt som de får utlopp för sin "mördar instinkt".)
31) Pedant. Vill framstå som att ha allting under kontroll.

Man måste inte leka med alla. Man har rätt att vara kräsen och skydda sig!