Symtom vid utbrändhet

Delar av texten  och inspiration är hämtad ur "Kvinnor och utbrändhet inom organisationer", LIU 2003


Första stadiet: Tvångsmässigt behov av att hävda sig. Som ofta kommer av att man tror att man får bekräftelse för det man gör och inte för den man är...Bottnar i en låg självkänsla som man ofta kompenserar med ett desto godare självförtroende. Under det här kan det ligga förtryckta känslor av sorg , rädsla/ilska.

Andra stadiet: Intensivare engagemang.Man börjar "kicka" sig med det man gör. Man känner sig duktig och kompetent. Man är någon.Ungefär som när en alokoholist dövar en tomhet med alkohol.

Tredje stadiet: Subtila uppoffringar. Ju mer man offrar, desto bättre människa är man väl? Ju mer man gör för andra, desto godare är man eller? Man kompenserar nu den låga självkänslan med att GE. Men faktum kvarstår, man gör det för att man tror man får bekräftelse för det man gör, inte för den man är. Man lämnar inte gärna över för kontrollen är det enda man kan kontrollera.

Fjärde stadiet: Konflikter och behov avfärdas. Man börjar stänga av kroppen. Man vill inte känna de bohov av vila och återhämtning som finns, för dessa skulle göra att man inte kan ge och då är man ju värdelös. Man vill heller inte koppla på kroppen eftersom man då skulle känna den där tomheten...Man känner ju faktiskt inte sig själv. MEN man känner ofta redan här att något är fel.

Femte stadiet: Värdeskalan påverkas. I det här stadiet börjar man få svårt att veta vad som väsentligt och oväsentligt. Värdeskalan förvrängs och tidsskalan pressas ihop till nuet. Det förflutna och framtiden stängs av.

Sjätte stadiet: Förnekandet ökar. Förnekelse är typiskt för utmattning. I det sjätte stadiet tar förnekelsen väldiga proportioner. Fixering vid ett enda ämne är vanligt i det här stadiet. Den drabbade brukar vara långt borta i egna tankar, även om hon verkar vara närvarande utåt sett. Intoleransen gentemot andra ökar också.

Sjunde stadiet: Bristande engagemang. Nu är energin låg och stressen häg. Detta resulterar i att empatin sjunker och man blir mer mekanisk.Avståndstagande från omgivningen och även från sig själv. En känsla av att man står bredvid och tittar på sig själv. Nu blir cynismen en skyddande funktion och man uppfattar ibland omvärlden som fientlig.

Åttonde stadiet: Märkbara förändringar i beteendet. Kvinnor i det här stadiet tycker inte om kritik. Omdömesförmågan blir störd och man drar sig undan från omvärlden. Omtanke kan uppfattas obehagligt och rent av som angrepp. Humörsvängningar är vardag...

Nionde stadiet: Avpersonalisering. Det nionde stadiet innebär en allvarlig form av avstängning. Huvudsymptomet är självförnekelse, där man inte erkänner sin kropp eller person. "Detta är inte jag". Tiden existerar inte på samma sätt som förut och andra människor blir vaga gestalter. Man kan magra, eller gå in i ett destruktivt tränande eller ha sömnrubbningar.

Tionde stadiet: Tomhet. Man känner sig ihålig, meningslös och ödslig. Överdrifter är i detta stadie vanliga för att tillfälligt döva sinnena och smärtan inom sig, ibland med hjälp av droger eller mat/godis. Om man äter något känner man sig mindre tom. Man kan se ner på andra och nästan maniskt älta andras beteende elelr göromål, allt för att slippa känna och vara sig själv.

Elfte stadiet: Depression.Här tappar många intresset för allt. Tillfälliga uppryckningar sker, men den dominerande känslan är förtvivlan och självhat. Det finns ingen drivkraft kvar och man känner panik och vill bara fly. Självmordstankar kan dyka upp i detta stadie. Man sköter inte de dagliga sysslorna och det är vanligt att man inte äter.

Tolfte stadiet: Total utmattning. Detta är utmattningens kulmen och kan vara ett livshotande tilllstånd. Jaget är i princip borta och man är helt frånvarande. Immunförsvaret kan vara skadat. I det här stadiet är det mycket viktigt att man får hjälp.

Näring hjälper mot depression och ångest

I Näringsmedicinsk tidskrift, nr 1 2007, skriver överläkaren Bo H Jonsson om positiva resultat vid behandling av depression och ångest med näring. Nedan är ett utdrag ur artikeln som finns i sin helhet i länken nedan.

För att förstå orsakerna till psykisk ohälsa och på allvar kunna hjälpa patienter till en bättre hälsa är det klokt att se till hela den inre och yttre miljön. Av central betydelse är att vi alla är biokemiskt olika individer och att hälsa och sjukdom utspelar sig i en interaktion mellan gener och miljö.

Idag söker alltfler hjälp för psykiskt lidande. För att förstå psykiska sjukdomar biokemiskt kan vi inte nonchalera näringens och gifternas betydelse, och patientens näringsstatus förtjänar uppmärksamhet.

Depression innebär ofta sämre aptit och viktnedgång. Den som är deprimerad äter ofta mindre protein och fett men mer kolhydrater, ofta i form av socker. Depression kan sammanhänga med brist på många vitaminer: B1, B2, B3, B6, folsyra, B12, C och D. Vid hög konsumtion av kolhydrater åtgår mer vitamin B1.

Exempel på påvisade samband mellan näring och psykisk hälsa:
• Vitaminerna B6, folsyra och B12 är viktiga vid depressioner. Folsyra har visats förbättra effekten av antidepressiva läkemedel. 800 µg folsyra och 1 mg B12 har ansetts vara ett lämpligt tillägg vid depressionsbehandling.

• Ett lågt intag av selen ökar risken för depression, och i en dubbelblind cross-over studie med tillskott av 100 µg selen/dag fick man en positiv effekt på nedstämdhet och ångest hos friska individer.

• Fem dubbelblinda studier har gjorts där omega-3 visade sig ha en signifikant antidepressiv effekt jämfört med kontrollgrupp i tre studier.

• Vitamin B3 i form av niacinamid har visats effektivt mot ångest i ett antal fallstudier.

• Vitamin B12 har ofta givits i injektionsform mot ångest, depression och trötthet.

• Magnesium i doser om 200-300 mg 2-3 ggr per dag har sedan länge angivits kunna vara bra vid ångest.

» Jonsson07.pdf

Missbruk

Ett beroende är inte en klinisk bild med en tydlig orsak såsom en fraktur eller ett virus. Det stämmer inte att det är en speciell människotyp eller särskilda omständigheter som leder till missbruk. Vad som däremot är sant är att risken att utveckla ett missbruksberoende är högre under vissa psykosociala omständigheter. Dessa omständigheter beskrivs nedan:

Sociala : familjesituation/uppväxtförhållanden, skolklassens och kompisars påverkan. När den "grupp" man tillhör ser det som normalt att använda vissa droger är risken stor att man tar till sig dessa värderingar.

Psykologiska : det finns inga särskilda karaktärsdrag som leder till missbruk, men däremot är det tydligt att missbrukande personer ofta har svårigheter med att klara skolan. Andra faktorer är bristande erfarenhet av trygghet, kärlek och uppmärksamhet. Även överbeskyddande föräldrar och andra strikta uppfostringsmetoder verkar ha betydelse. Ett stort antal missbrukare kommer från familjer där åtminstone en förälder överkonsumerade alkohol. Även trauman i barndom och ungdom såsom sexuella övergrepp eller fysisk misshandel, kan ha betydelse för människors känslighet inför droger.

Det finns likheter mellan många fall av ätstörningar och andra missbrukssjukdomar. Den mänskliga hjärnan har ett belöningscentrum. Hos en normal människa aktiveras detta när man sköter om sin kropp, gör bra saker, får beröm, är förälskad etc.

Men det finns också metoder att stimulera belöningscentrum på konstgjord väg. Både narkotika och tillåtna beroendeframkallande droger som alkohol, koffein (kaffe) och nikotin (tobak) ger en kemisk stimulering av belöningscentrum. Denna effekt är en viktig del av orsaken till att människor blir beroende av sådana droger. Stimulering av belöningscentrum blockerar också obehagliga känslor, och därför använder matmissbrukare likaväl som alkohol- och narkotikamissbrukare sitt missbruk för att blockera känslor, som de inte står ut med.

Hos normala människor stimuleras belöningscentrum när man gör bra saker. Det stimuleras av motion, därför att det är bra för kroppen att få motion.  De stimuleras av ätande, därför att det är bra för kroppen att få näring. De stimuleras om man är förälskad, därför att det är bra för släktets fortlevnad att folk bildar par och skaffar barn. De stimuleras när man utfört en prestation eller när man får beröm, därför att det är bra att människor gör konstruktiva saker.

Om man stimulerar belöningscentrum med droger, alkohol eller matmissbruk så fungerar belöning inte lika bra när man gör bra saker. Missbruket blir en genväg till falsk lycka, en lycka som inte beror på att man gjort något bra.

Felaktig användning av belöningscentrum är speciellt vanligt hos en del människor, som har en personlighet som gör att de behöver mycket stimulans för att må bra, och som bär på en oro och stress, som kan dämpas med droger. Det finns alltså en gemensam faktor hos många olika typer av beroenden:

• Alkholism och drogmissbruk
• Matmissbruk
• Sexberoende
• Spelmissbruk
• Självspäkning och anorexia nervosa (även när man framkallar skada på sig själv, kan detta stimulera belöningscentrum för att skydda kroppen mot smärta)

Detta innebär att mycket av vad man vet om hur man skall behandla alkoholism och drogmissbruk också passar för matmissbruk. Det gäller att stärka det egna, kloka jaget, och lära sig säga nej till "matmonstret" som lockar med snabba skenlösningar.

En likhet mellan ätstörningar och drogmissbruk är att missbruket tvångsmässigt utvecklas mot ett starkare beroende utan hänsyn till den egna hälsan. Trots allvarliga komplikationer, har människor som missbrukar svårt att överge sitt missbruk. När det gäller anorexia, leder svält till minskad aktivitet hos signalsubstansen serotonin, vilket kan upplevas som ångestdämpande av en person som har ett överaktivt nervsystem. Anorektiker är mindre ofta än andra människor missbrukare av alkohol eller narkotika, medan personer med andra ätstörningar oftare än andra människor är alkohol- och narkotikamissbrukare. Detta gäller de anorektiker som bara begränsar sitt födointag. De anorektiker som växlar mellan hetsätning och svält är mer lika bulimiker.

Forskningen visar att vissa personlighetstyper oftare hemfaller åt både mat- och drogmissbruk, personligheter som oftare känner stress och ångest och som behöver mera stimulans utifrån för att må bra. Personer med ätstörningar har ofta för låga värden av serotonin, dopamin och CSF-5-HIAA, vilket gör att de känner sig mer stressade än andra. Många narkotikamissbrukare höll på med hetsätning innan de började med narkotika. Vissa medfödda anlag ökar risken för såväl matmissbruk som drogmissbruk. 

Men det är inte så att alla med dessa anlag blir missbrukare. Man kan hitta andra sätt att hantera sina problem. Läkemedel som stabiliserar serotoninhalten i hjärnan kan vara till god hjälp. Psykoterapi kan hjälpa människor att välja mera långsiktiga lösningar på sina problem och att bli medvetna om sina val och alternativ i livet.

När man är beroende av t ex alkohol, droger, cigaretter, sex eller spel, är man (fysiskt eller psykiskt) beroende av substansen eller beteendet. Man får abstinensbesvär om man inte använder substansen. Toleransnivån ökar i samband med bruket, vilket innebär att man allt efter tiden går behöver högre doser av substansen för att uppnå samma effekt.

Abstinensbesvär är obehagliga fysiska reaktioner som uppstår när kroppen inte tillförs substansen eller då substansen går ur kroppen. Exempel på symtom är illamående, muskelvärk, feber, koncentrationsproblem, sömnproblem, ångest och mardrömmar. Även människor, som inte känner av en ökad toleransnivå eller får abstinensbesvär, kan bli beroende av substansen. Dessa försöker hela tiden kontrollera sitt användande av substansen, men lyckas inte utan använder istället substansen oftare eller i större mängd än de planerat. Att återhämta sig och rensa kroppen ifrån ett beroende tar lång tid. Individer, som utvecklat ett beroende, kan strunta i viktiga aktiviteter såsom arbete, skola eller andra sociala kontakter. Ett kännetecken på om man utvecklat ett beroende är att man inte kan sluta använda substansen eller att man inte kan kontrollera användandet. Det finns ett starkt sug efter substansen som är mycket svårt att stå emot.

Det finns vissa kriterier som, bland andra, World Health Organisation (WHO) listat för att kunna avgöra om en individ är beroende.

Följande tillstånd är kännetecken för beroendeproblematiken; även om man bara har några av symtomen nedan, kan man ha utvecklat ett beroende:

• Höjd toleransnivå (man behöver mer av substansen för att uppnå effekt).
• Psykologiskt beroende (begär som kan variera från att vara mycket svagt till att vara mycket starkt).
• Abstinensbesvär (olika typer av fysiska reaktioner då man upphör med användandet).
• Använder substansen eller agerar ut vissa beteenden för att minska abstinensbesvären.
• Kan inte kontrollera användandet av substansen eller beteendet.
• Ägnar mycket tid åt användandet av substansen eller beteendet / ägnar mycket tid åt att återhämta sig efter användandet eller beteendet.
• Skadeeffekter på sig själv eller sin omgivning på grund av användandet av substansen eller beteendet (problem på arbetet, ägnar mindre tid åt tidigare intressen).
• Använder substansen i högre doser eller oftare än man tänkt.
• Fortsätter att använda substansen eller fortsätter med beteendet trots att man vet att det är skadligt.

Taget från den här sidan, gå gärna in om du vill veta mer

Per aspera ad Astra! Genom svårigheter mot stjärnorna.

Om du är ledsen, nedstämd, om du har råkat ut för en liten olycka fysiskt, känslomässigt och/eller mentalt, känner dig dränerad eller varit i konflikt....
Gör så här:
Tänd några ljus sätt på vacker helande musik.
Lägg dig ner så bekvämt du kan, och ta en filt över dig.En skön kudde under huvudet.
Sedan påkallar du det Kosmiska ljusets beskydd! Se ett vitt ljus omsluta dig till alla sidor, genomströmma hela rummet.
Kalla sedan på Ljuset och Kärleken som genomströmmar hela Universum, be det hela, förvandla och rensa dig från det som tynger dig just nu.
Upplev dig ligga i ett healingstempel av ljus, slappna av och öppna dig för ljuset och kärleken som strömmar till dig genom universum som ALLTID hör en sådan bön om hjälp och ALLTID svarar.
Ligg så länge du vill!
Glöm inte att tacka för den hjälp du fått!

Sju regler för en bra relation

Många singlar har levt i en eller flera parrelationer - men brutit upp. John Gottman, professor i psykologi vid University of Washington i USA, är nyfiken på vad som utmärker goda parrelationer.

I sitt forskningslabb - populärt kallat "the love lab" - studerar han hur par beter sig i vardagliga situationer.
Gottman har funnit sju avgörande faktorer som kännetecknar ett lyckligt kärleksförhållande.
Ett exempel: Rogivande samtal just innan man ska lägga sig skapar förtrolighet och lättar på spänningar. De handlar om att ge känslomässig uppbackning och att bara ta upp alla typer av problem som ligger utanför själva parrelationen.

För tre år sedan kom John Gottmans bok "Sju gyllene regler för en lycklig kärleksrelation" ut på svenska (Natur och Kultur). I boken presenteras olika sätt att hålla liv i ett förhållande:
1. Kärlekskartan kallar Gottman det område i hjärnan där information om vår partner lagras. Det gäller att noga hålla reda på viktiga tilldragelser i partnerns liv - och var väl förtrogen med hans eller hennes drömmar, oro och livsmål.
2. Även i lyckliga parrelationer uppstår konflikter och kriser - och då gäller det att visa den andra fortsatt ömhet, respekt och aktning.
3. Många tror att dyra presenter eller en kärlekshelg på hotell är bästa sättet att få förhållandet att överleva. Men snarare är det vardagens små kärleksbevis som betyder något.
4. Förhållanden där man delar på bestämmandet har störst chans att överleva. John Gottmans forskning visar att kvinnor generellt är bättre än män på att behandla sin partner med respekt och vill dela på besluten.
5. De flesta problem går enkelt att lösa om man är öppen för sin partner, och själv vågar erkänna sina fel och brister. Det är också viktigt att kunna kompromissa och ha överseende med partnerns svagheter.
6. Det är viktigt att bryta dödlägen som kan uppstå i förhållandet. Man måste ibland acceptera att man har olika åsikter och uppfattningar. Ta en paus om diskussionen gått snett. Ofta blir det lättare att komma överens när man lugnat ned sig.
7. Man bör öppet och regelbundet berätta om sina innersta drömmar, förhoppningar och övertygelser.
 

Thomas Lerner
DN 2009-02-06 15:24 

Befria dig från mig!

Dokumentärfilmen "Befria dig från mig"

Min pappa flyttade 2008 hem till mig efter en otrohetsaffär och därpå följande skilsmässa. Detta var hans fjärde skilsmässa. Min mamma var han aldrig gift med. Så börjar Frida Edwards film om sin pappa Folke Edwards som hon tidigare aldrig bott tillsammans med.

Gripande och vackert om två människoöden och en sällsam kärlek. Se den!

Hästarna en läkande kraft 

Hästägaren och ryttaren Marita Lekmo, från Karlstad, tog under vintern beslutet att skänka en av sina hästar till Ersta flickhem utanför Stockholm.
Här blir islandshästen Isafold en av de sammanlagt nio hästarna som, genom ridterapi, hjälper flickor som har utsatts för några av de grövsta formerna av övergrepp.

På Stockholms centralstation står Marita Lekmo och väntar på att pendeltåget mot Södertälje ska komma in på spår 13.

Det är första gången hon åker för att besöka Isafold, den häst hon skänkt till Ersta flickhem.

– Det känns jättespännande men samtidigt är jag livrädd för att jag inte är nöjd med hur hon har det där, säger hon när hon har intagit en plats och satt sig till rätta.

Det var i oktober förra året som Marita Lekmo bestämde sig för att skänka pengar till en välgörenhetsorganisation.

– Jag träffade en kollega i Stockholm som berättade om flickhemmet. Och den Rotary-klubb han är med i har stöttat behandlingshemmet. Verksamheten som bedrevs på hemmet lät så bra och just det att de använde hästar som terapiform var något som tilltalade mig.

Hemma på gården, utanför Karlstad, har Marita Lekmo och hennes man Ingemar Moland sammanlagt sju hästar. Och djur är en viktig del i deras liv. Att det blev just Ersta flickhem tror hon har att göra med ödet. Hon blev fast besluten att flickhemmet var den typ av verksamhet som behövde stöd och hjälp.

Hon tog kontakt med Lotta Corell som är enhetschef för behandlingshemmet och på den vägen är det.

Nu har det femåriga islandsstoet Isafold varit på plats sedan januari månad och Marita är nyfiken på att se om stoet har funnit sig till rätta.

I en svart stadsjeep möter Lotta Corell upp oss för att köra den sista biten ut till Valåkers gård där Ersta flickhem har sin verksamhet.

I stora öppna hagar med sjöutsikt står ett gäng islandshästar och mumsar på sitt hösilage. Och även om hästarna är en viktig del i verksamheten är det de unga flickorna som står i fokus.

Här finns sammanlagt sju flickor, mellan 13 och 18 år, som alla har en sak gemensamt – de har blivit utsatta för sexuella övergrepp. Flickorna här har utsatts för så grova övergrepp att det är svårt att förstå. Men med hjälp av hästarna får de lära sig att känna tillit och lära sig att bygga upp en relation igen.

– Hästen är en viktig bas i verksamheten. Det är nästan omöjligt att arbeta med så svårt skadade flickor utan hästarna. För hästarna måste tas hand om, de måste skötas varje dag även om det känns tungt, berättar Lotta Corell.

Varje flicka som kommer till hemmet får en egen häst att ta hand om, men ridningen får vänta.

– Det är inte ridningen som är det viktigaste. Utan hästen blir deras vän och tröstare. Det är hästen de kommer ihåg, den håller dem uppe. Varje dag får de tänka på hästen och det blir i sig något gott och positivt, förklarar Lotta Corell.

I stallet sköter de så mycket som möjligt. Men även behandlingspersonalen får hjälpa till med stallskötseln.

– Alla som arbetar här är hästmänniskor – det måste de vara. Allt bygger på hästarna, det är den stora basen, berättar Lotta Corell, som själv både rider och har en egen hästgård.

Hon häller upp ångande, nykokt kaffe i två stora muggar inne i ett av de gula husen på gården och fortsätter att berätta:

– Det här är de flickor som varit mest utsatta i Sverige för de grövsta brotten. Så det handlar både om att de är ledsna och arga. På andra ställen låser de in de här flickorna för att de gör sig själva illa, men här jobbar vi med relationerna.

Hon menar att det finns ett starkt behov av den här typen av behandlingshem. Samtidigt inser hon att det är en svår uppgift att få flickorna att läka inombords.

– Det här är det svåraste jag har arbetat med för det är så sorgligt. Men det går att reparera de här flickorna och hästarna hjälper till med det.

Här blir hästar en del i den dagliga verksamheten och mycket av arbetet med dem sker från backen. Där bygger flickorna upp en relation med hästen genom markövningar. Och när de väl börjar rida på sin häst handlar mycket om att hitta balansen, känslan och att sätta gränser.

Vissa av flickorna som kommer till hemmet har ridit tidigare och några av dem har till och med tävlat.

– Men ibland är det lättare om de inte har hållit på med hästar sedan tidigare för då blir det inte samma press, menar hon.

Framför allt så handlar arbetet med hästarna om att flickorna själva ska bli delaktiga i sin egen behandling. Att det ska bli något som driver dem framåt och väcker livsgnistan och viljan att leva.

Marita Lekmo går ut i hagen för att hälsa på Isafold, som numer tillhör Ersta flickhem. Hon klappar lite på Isafold och konstaterar att hon, dagen till ära, fått lite pälsglans i den långa manen.

– Hon ser ut att trivas jättebra. Det känns bra att hon har kommit till en plats där hon verkligen behövs, säger Marita Lekmo.

Isafold är än så länge lite för ung och oerfaren för att gå med i verksamheten. Därför utbildar Lotta och en annan kvinna i personalen henne tills hon känns mogen och redo sin uppgift att ta sig an en av flickorna på hemmet.

– Det får ta tid. Kanske ska vi avelsvisa henne till hösten. Det kan bli spännande för flickorna att följa en sådan resa. I sådana fall får hon börja i verksamheten ordentligt efter avelsbedömningen. Men det får ta sin tid, det måste det få göra, säger Lotta Corell.

 

NWT från 2011-04-11

Att vända motgång till styrka

Mikael Andersson är armlös, benlös – men aldrig hopplös.

Vill du spå dig? KLICKA HÄR:-)

Vad är en psykopat?

Ordet används ofta som skällsord, men vilken är egentligen den vetenskapliga definitionen? I motsats till vad många nog tror är psykopati inte någon sinnessjukdom. Det rör sig om en brist i personligheten, en karaktärsavvikelse. Oenigheten bland expertisen är stor om vad psykopati egentligen är. Genom tiderna har diagnosen haft olika namn, till exempel ”galenskap utan vanföreställningar” och ”moraliskt vanvett”. I dag säger man i USA ”sociopat” i stället för psykopat, och inom den amerikanska psykiatrin används diagnosen ”antisocial personlighetsstörning”. Inom den europeiska psykiatrin kallas diagnosen ”antisocial personlighetsstruktur”. Att det har kommit fram nya termer beror dels på att ordet ”psykopat” ofta används som skällsord och dels på att definitionen på psykopaten hittills felaktigt har fokuserat på individen och inte har innefattat psykopatens problematiska förhållande till sin omgivning. Trots oenigheten kring definitionen är experterna i mångt och mycket eniga om flera saker som karakteriserar den antisociala personlighetsstrukturen. Psykopaten är charmerande, har lätt för att prata med andra, gestikulerar ofta och förefaller väldigt målinriktad. Han eller hon har emellertid ingen som helst empati, saknar alltså förmåga att leva sig in i vad andra människor tänker och känner. Psykopater övervärderar sig själva, utnyttjar andra människor, manipulerar dem och känner ingen skuld, när någon lider på grund av dem. De är ofta opålitliga och lögnaktiga. De kan inte överblicka konsekvenserna av sina handlingar. De kan strunta i en utbildning eller säga upp sig från sitt jobb, om något eller någon lägger hinder i vägen för dem. De skuldsätter sig – även å andras vägnar – och återfinns inte sällan bland våldsamma äkta män. Psykopater kan inte ens medge att de har ett problem, vilket gör det väldigt svårt att behandla dem. De bakomliggande orsakerna till ett sådant här asocialt beteende är sannolikt en kombination av arv och miljö, där bristande omsorg i barndomen anses vara en avgörande faktor. Den traditionella synen på psykopaten som en skrupelfri brottsling håller inte. Forskarna har på senare åren framhållit att det finns många psykopater ute i samhället, som lever ett vanligt liv. Deras antal anses dessutom öka snabbt. IV nr. 7/2000 s. 9

Varningstecken!
Eftersom de flesta av oss kommer att stöta på individer som har någon typ av anti-social störning så måste vi, för att skydda oss själv, försöka lära oss så mycket som möjligt om dessa våldsverkare. Några av de "varningstecken" som man bör vara uppmärksam på är att, han/hon . . . . . .

1) "Gräver" i andras angelägenheter. (Alltid i hopp om att finna något som kan vändas till psykopatens fördel eller användas som en "hållhake".
2) Förstör andra människors namn och rykte genom att insinuera och sprida ut osanna rykten om dem. Kom ihåg, att de som pratar illa om andra också pratar illa om dig, bakom din rygg!
3) Blir avundjuk när någon annan får uppmärksamhet t.ex., blir uppskattad av andra så som arbetskamrater.
4) Kastar användbara saker.
5) Visar sig vara allt för "angelägen" och "intresserad" av dig och dina problem och av att vilja "hjälpa" dig. (Gör detta för att skaffa sig så mycket information om dig som möjligt för att sedan vända informationen till sin fördel eller använder den som hållhakar) Se upp! Den här våldsverkaren kan vara mycket förtroendeingivande men du kommer att "betala" på ett eller annat sätt i slutänden. Sätt gränser!
6) Framstår som "moderlig", "faderlig" eller som "riddaren i nöden". Var på din vakt!
7) Visar sig hjälpsam när andra kan "se" det men inte annars.
8) Har svårigheter med att se samband mellan saker och ting. (Kan därför många gånger framstå som tafatt.)
9) Svårighet med att ingående diskutera problem. Använder sig t.ex. av tekniker så som att avleda eller byta samtalsämne.
10) Svårigheter med att planera, lever för stunden. Saknar framförhållning.
11) Förstår sig inte på känslor, det är som ett främmande språk för honom/henne. Saknar empati! Att det finns individer som saknar känslor kan vara mycket svårt att förstå.
12) Tar äran åt sig för andras arbete. Stjäl andras arbete!
13) Är mycket misstänksam - till överdrift.
14) Får lätt raseriutbrott.
15) Har ett behov av att synas och höras (det finns dock de som är tvärtom)
16) Är ofta lynnig och sur.
17) Vill att vi skall tycka synd om honom/henne. OBS! Detta är ett sätt som utnyttjas för att kunna fortsätta manipulera! Låt dig inte luras! Än en gång, den här individen saknar verkliga känslor vilket är mycket svårt att förstå men desto snabbare du har förstått detta desto bättre kan du skydda dig själv!
18) Rastlös. Hela tiden på språng. Svårigheter med att koncentrera sig på en och samma uppgift en längre tid. (Han/hon tycks har en massa "ärenden" och "möten" hela tiden.) Han/hon blir lätt uttråkad - spänningsökande.
19) Uppvisar udda känslotillstånd, t.ex. skrattar när man bör känna medlidande. Ett påtvingat skratt när någon skämtar eller skriker rakt ut för att visa "sorg" eller att han/hon är "ledsen". (Våldsverkaren saknar verkliga känslor och det är därför han/hon uppför sig på detta "udda" sätt, han/hon försöker imitera riktiga känslor). Man får en känsla av att här är något som inte riktigt stämmer. Det finns hur som helst en annan sort som inte uppvisar några känslor alls vilket oftast också uppfattas som udda men som människor med känslor många gånger försöker bortförklara på något sätt, d.v.s. de som inte känner till den här typen av våldsverkare.
20) Har ett enormt kontrollbehov.
21) Föraktfull; hånfull; högdragen.
22) Nedvärderar andra, verbalt och/eller med sitt kroppsspråk. (Känd för att sprida osanningar om andra)
23) Somliga vill hela tiden framstå att ha en "hög moral". Se upp! Den här "moralens väktare" kommer att anklaga dig för att vara pedofil eller något annat sexuellt perverst för att gömma sina egna perversa förehavande.
24) Sätter upp personer mot varandra och utnyttjar sedan en av dem till att "smutskasta" den andra. Genom att utnyttja denna teknik så blir insinuationerna och lögnerna mer trovärdiga samtidigt som våldsverkaren slipper att ta på sig skulden för det inträffade. (Skyll inte på mig, det var han/hon som spred ryktet, inte jag!) Drar sig inte för att utnyttja barn till att sprida illasinnade rykten eftersom de är mer lättlurade/godtrogna - om du arbetar med barn så var mycket uppmärksam! Denna teknik används också i vårdnadstvister - se upp!
25) Det där lilla överlägsna leendet. 
26) Försöker få andra att göra hans/hennes arbetsuppgifter. Är otroligt lat!
27) Somliga säger sig "känna" ondskans närvaro eller att det ofta känner sig rädda när de är i närheten av psykopaten.
28) Nonchalant. Arrogant.
29) Snål/girig delar inte med sig utan någon typ av gentjänst eller belöning.
30) Jakt tycks vara en hobby för dessa individer. (Får med all sannolikhet dem att känna sig "överlägsna" samtidigt som de får utlopp för sin "mördar instinkt".)
31) Pedant. Vill framstå som att ha allting under kontroll.

Man måste inte leka med alla. Man har rätt att vara kräsen och skydda sig!

Johannesört mot deppighet, artikel i aftonbladet. Läs HÄR

Länge sedan jag skrev.

Det blev inte många inlägg 2012. Jag är ledsen för det. Men livet har sina faser och det som går ut måste gå in. Det som går upp måste gå ner. Universum pulserar och våra liv gör det också. Allt jag sände ut fick jag under 2012 ta in. Oj, vilka insiket. Vilken kunskap. Vilka möten och vilka processer. Jag kan lugnt säga att jag inte är samma person i dag som 2011. jag tror universum satte sig i sinnet att Lovisa skulle få lite uppdatering 2012. Jag jobbade mer än heltid. Jag studerade. jag drev kurser och samtidigt är jag mamma till tre pojkar och allt detta skedde utan nämnvärd stress. Så nu vet jag att också detta är möjligt. Nu mina trogna vänner har jag massor att ge vidare av under de resterande månaderna av 2012. Och det känns bra. Först vill jag börja med att dela med mig av Masoro Emoto, forskaren som visat världen att en tanke kan förändra den molekylära strukturen hos vatten. Och vi människor består av väldigt mycket vatten. Vår tanke kan främja hälsa så väl som fred. Läs HÄR

Nytt naturmedel ger bättre ork

Aftonbladet Publicerad: 2001-10-17

Är du trött eller nere? Då kan ett tillskott av NADH hjälpa. Naturpreparatet, som nu lanseras i Sverige, ger mer ork och energi.
Dessutom kan det motverka jet-lag, kroniskt trötthetssyndrom, alzheimer och parkinson.

Substansen NADH finns naturligt i kroppen och är nödvändig för att våra celler ska kunna producera energi. Den upptäcktes och identifierades för mer än 90 år sedan, men började inte användas i behandling av människor förrän under det tidiga 1980-talet. Det var då som läkaren Walther Birkmayer upptäckte att NADH på ett naturligt sätt stimulerar kroppen att producera sitt eget dopamin, den substans som kan lindra symptomen vid parkinsons sjukdom.

- Men eftersom NADH reagerar på mycket små mängder värme, ljus och fukt var det svårt att använda det i behandlingarna, berättar professor George Birkmayer, som är son och medarbetare till Walther Birkmayer och arbetar vid Birkmayerlaboratoriet i Wien.

Tillsammans lyckades de utveckla en stabiliserad form av substansen som kroppen enkelt kunde ta upp. Det blev startpunkten till en framgångsrik behandling av bland annat kroniskt trötthetssyndrom, parkinsons sjukdom, alzheimers sjukdom, depression och demens.

Ger ökad energi
På senare år har man upptäckt att det också är ett bra kosttillskott som ger mer energi och ork även för friska människor och ett effektivt hjälpmedel vid jet-lag.
NADH är ett coenzym, vilket betyder att det är ett ämne som förstärker eller är nödvändigt för att vissa enzymer ska kunna göra sitt jobb och till exempel producera cellenergi.
Substansen finns naturligt i alla levande celler hos människor, djur och växter. Störst är koncentrationen i kött, fågel och fisk, medan mängderna i grönsaker och frukt är mycket låga. Problemet är att nästan all NADH förstörs när vi lagar maten och av den starka magsyran och eftersom mängden NADH minskar i våra celler med åldern kan det så småningom uppstå ett underskott.

NADH har en mängd funktioner i kroppen. Det är den tändande kraften i cellernas energiproduktion och en mycket viktig, kanske den allra viktigaste, antioxidanten som skyddar kroppen mot fria radikaler och från att förstöras av åldrandeprocessen.
NADH förbättrar också kapaciteten på immunsystemet och skyddar cellerna från att skadas av gifter och miljöföroreningar. Det ökar till och med hjärnfunktionen och inlärningsförmågan.
- Vi har också sett att NADH skyddar levern från alkoholskador och hjälper till att normalisera kolesterolnivåerna och blodtrycket, säger professor Birkmayer.

Kommer i handeln i höst

NADH har inte tidigare funnits att tillgå i Sverige, men kommer under hösten att finnas i hälsokosthandeln. Naturläkaren och näringsterapeuten Peter Wilhelmsson vid IFM-kliniken i Falun har själv importerat näringstillskottet från USA och har positiv erfarenhet av det.
- Jag fick höra om det på ett seminarium med professor Birkmayer för 4-5 år sedan och har sedan dess använt det framförallt i behandling av kroniskt trötthetssyndrom. Det hjälper inte alla människor, men för många patienter har det varit mycket effektivt, säger Peter Wilhelmsson.

Vill se mer forskning
Aftonbladets näringsexpert Magnus Nylander tycker att rönen är spännande, men vill se mer forskning om NADH.
- NADH är livsnödvändigt och krävs för att förbränningen ska fungera och för att vi ska få energi. Samtidigt vill jag understryka att det rör sig om en hel kedja av olika ämnen som måste finnas och fungera tillsammans för att vi ska kunna utvinna energi från födan. Det krävs exempelvis vitamin B3 för att kroppen ska kunna bilda NADH, säger han.
- Betydelsen av att tillföra extra NADH som kosttillskott är idag svår att bedöma, men att professor Birkmayer har rapporterat förbättringar vid flera svåra sjukdomar är intressant.
För friska människor anser dock Magnus Nylander att ett fullständigt näringsintag räcker för att energiproduktionen ska fungera.
- Å andra sidan har många svårt att täcka behoven av vitaminer. och mineraler. Detta gör att kosttillskott blir angelägna, säger han.

Irene Ahlberg

NADH SKYDDAR MOT FRIA RADIKALER
NADH är en förkortning för nikotinamid adenin dinukleotid med högenergetiskt väte. Det är närbesläktat med vitamin B 3 och är också känt som coenzym 1.

NADH är en kraftfull oxidant som hindrar fria radikaler från att angripa kroppen. Fria radikaler har visat sig.
vara inblandade i utvecklingen av cancer, kranskärlssjuk-
domar, åderförkalkning, diabetes, neurologiska sjukdomar som parkinsons sjukdom, alzheimers sjukdom samt andra autoimmuna sjukdomar. NADH hjälper också till att återbilda andra viktiga antioxidanter.

Dessa effekter kan NADH föra med sig:

Ökad energi/minskad trötthet.

Förbättrat minne.

Positiv effekt på depressionstillstånd.

Bättre leverfunktion.

Sänkt kolesterolnivå.

Sänkt blodtryck.

Positiv effekt på alzheimer.

Minskade besvär vid jet-lag.

Lindring av symptomen vid parkinsons sjukdom.

Svensk honung kan bli medicin

Från svt.se
Publicerad 1 februari 2012 - 17:35
Uppdaterad 1 februari 2012 - 17:47

Honung i stället för penicillin? Forskare från Lund tänker föra in svensk ljunghonung i sjukvården. Nyckeln till framgång är de bakterier som verkar i binas magar.

Honung har en rad hälsobringande effekter, men för att vara verkligt undergörande skulle man behöva äta den som Nalle Puh gärna gör; direkt från de vilda binas träd.

Utrotad
Problemet är bara att vildhonungen är utrotad i Sverige. Ett annat problem är att det som främst gör honungen läkande är de mjölksyrabakterier som kommer från binas mage. Och de dör så fort honungen är mogen. Men nu ska en forskarduo vid Lunds universitet odla fram mjölksyrabakterier och stoppa in dem i vanlig honung och se till att de stannar där.
-I den honung man köper finns det noll levande mjölksyrabakterier. Vi kallar den död honung, säger Tobias Olofsson, doktor i livsmedelsteknik.

Bakterier
Tillsammans med en kollega har han studerat vad det är som gör att honung kan ha samma effekt som antibiotika och kommit fram till att det handlar om just de mjölksyrabakterier som härjar i binas magar. När nektarn förenas med mjölksyrabakterierna bildas antibiotikaliknande ämnen.
-Vi anser att vi har löst honungens gåta, säger Tobias Olofsson.
Och nu ska de alltså omsätta sin forskning i praktik där målet är att ersätta antibiotika på flera områden.
Honung har i alla tider använts som läkemedel inom folkmedicinen och länge har röster höjts för att den ska föras in i sjukvården.
-Men i vår del av världen får det inte vara några flummiga saker om läkarna ska använda det, utan man måste ha bevis för att det fungerar, säger Tobias Olofsson.

Nyzeeländsk honung
Parallellt med Lundaforskarnas projekt har brittiska forskare arbetat med att påvisa antibiotiska effekter med den nyzeeländska manukahonungen, vilket Svenska Dagbladet rapporterat om.
-Jag har forskat tillsammans med dem som tagit in manukahonungen på de brittiska sjukhusen. En sak som kom fram där var att ljunghonung, som vi har gott om i Skandinavien och som också finns i Skottland, är lika bra.
Den honung som Olofsson och hans kollega ska ha i sitt projekt kommer troligen att vara ljunghonung.

”Visioner på dödsbädden är ofta tabu” SVD.se

8 september 2011 kl 01:00

NY SERIE. Många vårdare på hospice har hört döende berätta att de fått besök från andra sidan. Och flertalet av dem som känt på sig då en anhörig gått bort har fått känslan exakt i dödsögonblicket. I England har man i flera studier samlat in människors upplevelser kring dödsbädden.

De har varit ur tiden sedan länge. Nu kommer de tillbaka–oftast på natten. Först till fönstret, sedan allt närmare. Till slut sitter de på sängkanten och håller den döende i handen. Anledning: Att ta med sig sin släkting till andra sidan. Ibland till och med specificerat till ett visst datum.

Låter det som påhitt? Det vet man inte. Men personal på hospice i England, Holland och Irland har i ett par studier berättat om vad de hört från sina döende patienter den sista tiden i deras liv. Det har handlat om föräldrar som kommit för att hämta dem, syskon som visar vilken ljus och kärleksfull plats som väntar eller att äntligen få förenas med hustrun. Berättelserna har systematiserats genom frågeformulär och renodlats från fenomen som kan förklaras medicinskt.

–Den gängse sjukvården accepterar inte uppgifter om sådana här upplevelser, så dödsbädds- visioner är ofta ett tabuämne på sjukhemmen, säger Peter Fenwick, pensionerad neuropsykiater inom epilepsivård i London och ansvarig för studierna.

–Bara det faktum att vi genomförde undersökningarna ändrade attityden inom personalgrupperna. Till slut talade också läkarna mer öppet om det.

Peter Fenwick menar att just öppenheten kring så kallade dödsbäddsvisioner kan öka kvaliteten på vården i livets slutskede – en vård som i dag drar till sig hälften av alla klagomål som kommer in till Storbritanniens socialstyrelse. Och även utan att ha hamnat där oroar sig britterna för slutet. När de tillfrågas om vad de är mest rädda för, svarar var tredje ”att dö ensam”.

Andra studier visar att många döende förknippar sin ångest och förtvivlan den sista tiden just med ovissheten om vart de är på väg.

–Att inte vilja dö kan vara en fruktansvärd upplevelse. Mer utbildning om hur dödsprocessen går till skulle kunna minska ångesten för patienterna, säger Peter Fenwick som i sin forskning sett hur oron lättar om de vågar prata med personalen om alla möjliga existentiella funderingar kring döden och döendet. Möts de däremot av brist på förståelse för sina eventuella ”uppenbarelser från en icke-synlig värld” får de svårt att ta upp frågorna över huvud taget.

I Peter Fenwicks undersökning visade det sig att två av tre vårdare under ett år hade fått upp till 50 olika sådana visioner berättade för sig. I de flesta fall inträffade de inom patientens sista dygn i livet.

I de artiklar som hans forskargrupp fått publicerade i vetenskapliga tidskrifter finns exempel på vad personalen berättat: ”Patienten bad oss stå på var sin sida om honom. Sedan tittade han över min axel mot fönstret och sa ’vänta, jag kommer till er om några minuter, jag vill bara tacka dessa sköterskor för att ha tagit hand om mig’. Patienten upprepade sig ett par gånger –och dog!”

Vad såg han? Enligt studien är det oftast en person som man har särskilt starka band till, som syskon, föräldrar eller maken/sambon. Nära vänner är i minoritet och änglar eller andra religiösa figurer nästan obefintliga –till skillnad från i mindre sekulariserade områden än norra Europa.

Så här berättade en engelsman från sträng katolsk uppväxt efter att ha hört faderns dödsbäddsvision: ”Sånt här har inget att göra med vår tro. Vi var alla lika överraskade som någon skulle blivit, med eller utan vilken tro som helst.”

–Patienterna är helt klara när de har sina upplevelser, och blir nästan aldrig oroade av dem, säger Peter Fenwick. Tvärtom, de välkomnar sina döda släktingar.

De vanligaste berättelserna handlar om att de ska bli hämtade och språkbruket beskriver ett resande: ”Jag ska lämna jorde- livet”, ”de kommer för att ta mig med”, ”nu åker jag hem”. Ibland påstår de till och med att släktingen har angivit ett särskilt datum då han eller hon ska komma tillbaka och ta dem med sig.

–En patient hade protesterat och velat invänta sin dotter som skulle komma först senare. Och det går an att skjuta på döden ett par tre dagar, säger Peter Fenwick. Men bara för viktiga saker som att barn ska få tid att ta adjö, inte för att man vill gå på party.

”Ett par dagar innan pappa dog berättade han för mamma att han talat med en vän som bott granne med oss ​​men gått bort i cancer några år tidigare. Nästa natt informerade han min bror om att himlen är en vacker plats och började prata som om han hade varit där. Vi tror att det hände något nära hans död som vi inte till fullo förstår.”

Peter Fenwick menar att visionerna i livets slutskede på olika sätt är starkt subjektiva, existentiella, andliga upplevelser. När de döende berättar om besökare på sängkanten handlar det om att komma vidare till en annan verklighet, och de beskriver en plats som är omhändertagande och kärleksfull.

Finns det förklaringar?

–Det finns det också, som intensivvårdspsykos, organisk kollaps och medicinering. Kemiska förändringar i blodet och påverkan på hjärnan. Men ingen av dessa förklaringar passar in på de berättelser vi analyserat.

Förutom 118 redogörelser i fråga om vilka gestalter som kommer till dödsbädden, när de visar sig och vad de betytt för patient och anhöriga, har Peter Fenwick också samlat 35 berättelser där människor känt på sig då en nära anhörig gått bort. I nästan hälften av dessa sammanträffanden var döden helt oväntad. Och snittiden för när man upplevde varslet var 30 minuter från själva dödsögonblicket – vanligast var till och med att det inträffade exakt på klockslaget.

”Vid tiden för min pappas död, omkring tre på morgonen stod han i fotändan, bara log mot mig och tittade på mig. Jag gled tillbaka in i sömnen i ett tillstånd av eufori. Nästa morgon ringde mamma och innan hon hann säga något berättade jag för henne att pappa hade dött, i natt.”

Fyra av fem som berättar om liknande budskap får dem på natten, oftast i form av en dröm. Resten får det under dagtid och kan till exempel höra en röst som ropar, känna en tvingande lust att ringa hem eller bara uppleva en plötslig vetskap om att en viss person gått bort.

Peter Fenwick berättar om en mamma som var i Australien när hon drömde om sin son i England. Sonen gick henne till mötes, dyblöt, försvann i ett varmt ljus och försäkrade henne om och om igen att han var okej.

Hon visste när hon vaknade att något fruktansvärt hade hänt. Sonen hade drunknat i en båt-olycka.

–Det är alltid den döende som styr de här varslen, som gör besöket, säger Peter Fenwick. Och det råder ett starkt förhållande mellan den som dör och den som får meddelandet.

Den allra största andelen av dem som känner på sig att någon går bort är kvinnor – det gäller barn såväl som barnbarn. Och oftast är det också farmor eller mormor som besöker dem i drömmen.

Om det beror på någon särskild känslighet eller öppenhet hos kvinnor vet inte Peter Fenwick, men en sak är han säker på: För de anhöriga betyder både varslen och dödsbäddsvisionerna ofta ett hopp om att allt inte bara är absolut slut.

–De upplever det som oerhört tröstande. Om deras släktingar har haft dessa upplevelser på dödsbädden eller besöker dem i drömmen på väg bort – då kan de ju tänka att deras älskade kommer att fortsätta på något vis. Och om det skulle vara sant att de kommer för att hämta en – då dör man ju faktiskt inte ensam. Någon är ju där.