Antal besökare
torsdag 24 november 2011
onsdag 17 augusti 2011
Härligt skrivet av Fredrik Steen.
Är hunden imponerad av dig?!
Jag har fått många, många frågor om vad jag menar med detta, så här är ett förtydligande.”imponerad” är ett ord jag använder för att jag tycker det säger en del. Det finns säkert andra bättre ord men detta ord passar mig.
Det jag menar är –
I alla välmående förhållanden mellan två, eller kanske flera individer, så måste man enligt mig kunna ge beröm och även sätta gränser. Man måste kunna ta beröm men även kritik ( ”sätta gränser” ).
Om vi tar exempelvis i mitt förhållande med min sambo och vår son. Varje gång jag ser eller pratar med min sambo och son blir jag imponerad av dom (nästan alltid =). Det innebär för mig att när min sambo säger till mig att hon älskar mig och ger mig beröm för något jag gjort så tar jag det till mig och blir glad (viftar på svansen). Om min sambo talar om för mig att hon inte tycker om något jag gjort och ger mig kritik så tar jag det till mig och tänker efter hur jag kan göra det bättre. Jag ser upp till min familj, och lyssnar därmed också på beröm eller kritik.
Skulle en person som jag tycker illa om, någon som jag tycker är osympatisk eller elak ge mig beröm för något jag gjort skulle jag slå bort det med en handviftning. Ger den personen mig negativ kritik, eller talar om för mig att jag ska sluta med att, ex vis göra TV, skulle jag inte bry mig och fortsätta göra vad jag vill.
Hundar fungerar ungefär i det här fallet ungefär likadant. Om en hund bara ser sin ägare som en individ som ger den mat, är konstant irriterad på allt hunden gör, dag ut och dag in bara sänder ut ”tråkiga signaler” gentemot sin hund osv, då finns det ingen anledning för hunden att varken lyssna på ”nej” eller ”bra”.
Då kan man kanske tro att hunden inte märker av att ägarna till hunden diskuterar dagarna i ända om - vem i familjen som ska gå ut med hunden, att man tycker hunden är så jobbig, den var mycket gulligare när den var liten.., ska vi sälja eller ta bort honom, ska vi verkligen ha hunden kvar det blir bara problem på semestern och det är ändå ingen som vill gå ut med hunden längre osv osv…..
Det är självklart att hunden känner av detta även fast den inte förstår vad vi säger… kroppsspråk sänder ut dessa signaler. Till och med vi människor känner av sånt. Väldigt många har säkert varit med om att man känner sig oönskad i ett sällskap utan att egentligen någon säger något. Vad gör vi då ? Vi går hem till oss och umgås med våra andra vänner. Det kan inte hunden göra, den är fast.
Så dit jag vill komma är att – om två individer, i detta fall en hund och en människa skall umgås tätt, ha en bra relation så är det enligt mig en förutsättning att dessa individer är ”imponerade” av varandra.
Det är inte nog att ena parten är imponerad av den andra, och den andra kan tänka sig byta familj….. Det blir en jobbig relation!
Så tänker jag.
Jag har fått många, många frågor om vad jag menar med detta, så här är ett förtydligande.”imponerad” är ett ord jag använder för att jag tycker det säger en del. Det finns säkert andra bättre ord men detta ord passar mig.
Det jag menar är –
I alla välmående förhållanden mellan två, eller kanske flera individer, så måste man enligt mig kunna ge beröm och även sätta gränser. Man måste kunna ta beröm men även kritik ( ”sätta gränser” ).
Om vi tar exempelvis i mitt förhållande med min sambo och vår son. Varje gång jag ser eller pratar med min sambo och son blir jag imponerad av dom (nästan alltid =). Det innebär för mig att när min sambo säger till mig att hon älskar mig och ger mig beröm för något jag gjort så tar jag det till mig och blir glad (viftar på svansen). Om min sambo talar om för mig att hon inte tycker om något jag gjort och ger mig kritik så tar jag det till mig och tänker efter hur jag kan göra det bättre. Jag ser upp till min familj, och lyssnar därmed också på beröm eller kritik.
Skulle en person som jag tycker illa om, någon som jag tycker är osympatisk eller elak ge mig beröm för något jag gjort skulle jag slå bort det med en handviftning. Ger den personen mig negativ kritik, eller talar om för mig att jag ska sluta med att, ex vis göra TV, skulle jag inte bry mig och fortsätta göra vad jag vill.
Hundar fungerar ungefär i det här fallet ungefär likadant. Om en hund bara ser sin ägare som en individ som ger den mat, är konstant irriterad på allt hunden gör, dag ut och dag in bara sänder ut ”tråkiga signaler” gentemot sin hund osv, då finns det ingen anledning för hunden att varken lyssna på ”nej” eller ”bra”.
Då kan man kanske tro att hunden inte märker av att ägarna till hunden diskuterar dagarna i ända om - vem i familjen som ska gå ut med hunden, att man tycker hunden är så jobbig, den var mycket gulligare när den var liten.., ska vi sälja eller ta bort honom, ska vi verkligen ha hunden kvar det blir bara problem på semestern och det är ändå ingen som vill gå ut med hunden längre osv osv…..
Det är självklart att hunden känner av detta även fast den inte förstår vad vi säger… kroppsspråk sänder ut dessa signaler. Till och med vi människor känner av sånt. Väldigt många har säkert varit med om att man känner sig oönskad i ett sällskap utan att egentligen någon säger något. Vad gör vi då ? Vi går hem till oss och umgås med våra andra vänner. Det kan inte hunden göra, den är fast.
Så dit jag vill komma är att – om två individer, i detta fall en hund och en människa skall umgås tätt, ha en bra relation så är det enligt mig en förutsättning att dessa individer är ”imponerade” av varandra.
Det är inte nog att ena parten är imponerad av den andra, och den andra kan tänka sig byta familj….. Det blir en jobbig relation!
Så tänker jag.
Viktig aspekt! Man har inte alltid ett val!
Det är inne att säga att man alltid har ett val. Men man har inte alltid ett val. En kvinna som blivit våltagen inte bara välja att åter igen njuta av sex. En pojke som hela sitt liv blivit slagen av sin far kan inte bara välja att krama sina manliga vänner eller ens att se naturlig ut då de kramar om honom. Vad man kan välja är väl i sådana fall att ta itu med sitt förflutna. Om man nu har en insikt om att man kan göra det??
Har man den insikten kan man äntligen med lite tid, möda och pengar (till kompetent terapeut) befria sig. Det är aldrig försent att skaffa sig ett bättre förflutet genom bearbetning och framför allt förståelse. Och förlåtelse.
Att förlåta en hemsk förälder är att inse att man inte kan ge det man inte har.Att föräldern inte kunde ge det den inte hade. Att förlåta sig själv är att inse att man inte kunde ge det man inte hade eller aldrig hade fått. Och genom det öppnar man åter sitt stängda hjärta och kan så ge till sig själv det man aldrig fått. Och plötsligt kan man åter ge det till andra!
Har man den insikten kan man äntligen med lite tid, möda och pengar (till kompetent terapeut) befria sig. Det är aldrig försent att skaffa sig ett bättre förflutet genom bearbetning och framför allt förståelse. Och förlåtelse.
Att förlåta en hemsk förälder är att inse att man inte kan ge det man inte har.Att föräldern inte kunde ge det den inte hade. Att förlåta sig själv är att inse att man inte kunde ge det man inte hade eller aldrig hade fått. Och genom det öppnar man åter sitt stängda hjärta och kan så ge till sig själv det man aldrig fått. Och plötsligt kan man åter ge det till andra!
fredag 22 juli 2011
måndag 18 juli 2011
Sprid ut semestern!
Jo, det är inte dumt! Själv arbetar jag en eller kanske två dagar i veckan under 10 veckor och det är toppen tycker jag!
http://www.aftonbladet.se/halsa/article13339963.ab
http://www.aftonbladet.se/halsa/article13339963.ab
måndag 16 maj 2011
torsdag 12 maj 2011
onsdag 11 maj 2011
onsdag 20 april 2011
fredag 1 april 2011
Angeläget mail från en klient!
"Hej Lovisa!
Jag vill börja med att tacka dig för att du hjälpt mig så här långt genom min resa! Oj, nu fick jag en förvånande tanke i huvudet. Jag kanske inte "vill bli frisk" för att jag inte vill sluta denna personliga resa. Jag har startat den och känner lite som att om jag börjar jobba, kommer allt detta rinna ut i sanden? Oj, igen!! Resan är jobbig men känns som om detta är något som jag verkligen måste slutfölja för att jag ska må bra. Vilken insikt, eller???? kan det ligga något i detta tror du? Tanken dök verkligen upp precis i detta nu.... Anlediningen till att jag ville maila dig var en helt annan egentligen...
Nämligen;
Jag ville tala om för dig att jag har legat inne på sjukan i några dagar (tis-tors) för att de ville ta så många prover på mig och koppla in andra specialister, sa specialisterna på mag- och tarmavd . Jo, visst jag fick lämna några få prover, träffa nevrologspecialist och en spykolog. Tillsammans har dessa specialister endast trott en massa saker tillsammans. Jag insåg till och med att de inte ens hade koll på vilka prover de instruerat vårdcentralen att ta. Allt var rena cirkusen, tyckte jag!
Hur som helst kom jag alla fall inte medicinskt klokar där ifrån. (Jag tänkte skriva bara klokare, men jag tror jag ändå kom där ifrån både starkare och klokare..) Jag var så arg när jag lämnade stället så jag tror det kom rök ur mina öron till och med. Det är precis som om de inte hittar något fel genom alla dessa prover, står de helt frågande och vet inte vad de ska göra så de skriver ut lite tabletter, för att inte verka rådlösa och göra patientetn lite nöjd och så blir de av med personen för en stund.
Men så tänker inte jag!!! Jag känner ju att kroppen fullkomligt SKRIKER till mig att något är fel, det känner jag ju, även om all världens alla prover inte skulle visa något. Då tänker inte jag stoppa i mig några tabletter som ingen vet vad de egentligen är utskrivna för, hur de påverkar min kropp, bara för att någon doktor har gissat att de ska vara bra... Nej, då får det ta den tiden som kroppen behöver för att bli frisk, jag tänker varken lura kroppen eller mig själv med massa konstiga starka beroendeframkallande tabletter.
Jag ska ge min kropp tid att komma igen på mitt sätt! Från och med igår har jag min egen doktor! Givetvis har jag räknat in dig i ett stort hörn i denna planen :)
Vet du vad en av de roligaste sakerna var? Psykologen som jag träffade sa att han kunde inte se någon form av depression hos mig, möjligen trodde han att jag hade nevors. Han ifrågasatte därför varför jag gick på Citalopram som är en depressionsmedicin. Eftersom läkarna tror att jag är lite depremerad, sa jag och för att de ska ha en lugnande effekt på tarmen. När sedan läkaren läste upp vad psykologen skrivit läste han följande; att han tyckte jag var lite deprimerad och han rekomenderade att jag skulle äta Citalopram + ytterligare en tablett ..... Jag fattar ingenting???? Känslan som jag fick var att psykologen skrivit i hop sitt utlåtande på ett sånt sätt så det skulle passa ihop med vad de andra läkarna skrivit!!!??
Visst är det förvånande?? Jag kan inte göra annat än att le och skaka på huvudet åt dem.
Oj, detta blev ett långt mail men det var skönt att få skriva ner och berätta det för dig! "
Det finns mycket bra inom vården! Tro inget annat. Akutvården är fantastisk. Men när försvann förmågan att se individen? När försvan viljan att undersöka sambanden mellan kropp, själ och psyke? När glömde vi samtala MED varandra och inte OM varandra? Jag tycker detta är ett skrämmande exempel på hur lätt man tar makten från patienterna och talar objektifiernade över deras huvuden. Kanske därför många inom den integrativa vården har bytt ut ordet patient till klient? Det första är väldigt passivt och det senare är definitivt delaktigt och med i sin egen behandling! Jag tror vi gör klokt i att våga säga i från och ifrågasätta när något känns fel. Jag menar, det är min och din kropp det handlar om. Min och din hälsa. Och där är VI ytterst ansvariga. Bara att våga stå för det är friskt i sig!
Jag vill börja med att tacka dig för att du hjälpt mig så här långt genom min resa! Oj, nu fick jag en förvånande tanke i huvudet. Jag kanske inte "vill bli frisk" för att jag inte vill sluta denna personliga resa. Jag har startat den och känner lite som att om jag börjar jobba, kommer allt detta rinna ut i sanden? Oj, igen!! Resan är jobbig men känns som om detta är något som jag verkligen måste slutfölja för att jag ska må bra. Vilken insikt, eller???? kan det ligga något i detta tror du? Tanken dök verkligen upp precis i detta nu.... Anlediningen till att jag ville maila dig var en helt annan egentligen...
Nämligen;
Jag ville tala om för dig att jag har legat inne på sjukan i några dagar (tis-tors) för att de ville ta så många prover på mig och koppla in andra specialister, sa specialisterna på mag- och tarmavd . Jo, visst jag fick lämna några få prover, träffa nevrologspecialist och en spykolog. Tillsammans har dessa specialister endast trott en massa saker tillsammans. Jag insåg till och med att de inte ens hade koll på vilka prover de instruerat vårdcentralen att ta. Allt var rena cirkusen, tyckte jag!
Hur som helst kom jag alla fall inte medicinskt klokar där ifrån. (Jag tänkte skriva bara klokare, men jag tror jag ändå kom där ifrån både starkare och klokare..) Jag var så arg när jag lämnade stället så jag tror det kom rök ur mina öron till och med. Det är precis som om de inte hittar något fel genom alla dessa prover, står de helt frågande och vet inte vad de ska göra så de skriver ut lite tabletter, för att inte verka rådlösa och göra patientetn lite nöjd och så blir de av med personen för en stund.
Men så tänker inte jag!!! Jag känner ju att kroppen fullkomligt SKRIKER till mig att något är fel, det känner jag ju, även om all världens alla prover inte skulle visa något. Då tänker inte jag stoppa i mig några tabletter som ingen vet vad de egentligen är utskrivna för, hur de påverkar min kropp, bara för att någon doktor har gissat att de ska vara bra... Nej, då får det ta den tiden som kroppen behöver för att bli frisk, jag tänker varken lura kroppen eller mig själv med massa konstiga starka beroendeframkallande tabletter.
Jag ska ge min kropp tid att komma igen på mitt sätt! Från och med igår har jag min egen doktor! Givetvis har jag räknat in dig i ett stort hörn i denna planen :)
Vet du vad en av de roligaste sakerna var? Psykologen som jag träffade sa att han kunde inte se någon form av depression hos mig, möjligen trodde han att jag hade nevors. Han ifrågasatte därför varför jag gick på Citalopram som är en depressionsmedicin. Eftersom läkarna tror att jag är lite depremerad, sa jag och för att de ska ha en lugnande effekt på tarmen. När sedan läkaren läste upp vad psykologen skrivit läste han följande; att han tyckte jag var lite deprimerad och han rekomenderade att jag skulle äta Citalopram + ytterligare en tablett ..... Jag fattar ingenting???? Känslan som jag fick var att psykologen skrivit i hop sitt utlåtande på ett sånt sätt så det skulle passa ihop med vad de andra läkarna skrivit!!!??
Visst är det förvånande?? Jag kan inte göra annat än att le och skaka på huvudet åt dem.
Oj, detta blev ett långt mail men det var skönt att få skriva ner och berätta det för dig! "
Det finns mycket bra inom vården! Tro inget annat. Akutvården är fantastisk. Men när försvann förmågan att se individen? När försvan viljan att undersöka sambanden mellan kropp, själ och psyke? När glömde vi samtala MED varandra och inte OM varandra? Jag tycker detta är ett skrämmande exempel på hur lätt man tar makten från patienterna och talar objektifiernade över deras huvuden. Kanske därför många inom den integrativa vården har bytt ut ordet patient till klient? Det första är väldigt passivt och det senare är definitivt delaktigt och med i sin egen behandling! Jag tror vi gör klokt i att våga säga i från och ifrågasätta när något känns fel. Jag menar, det är min och din kropp det handlar om. Min och din hälsa. Och där är VI ytterst ansvariga. Bara att våga stå för det är friskt i sig!
Jag shoppar, alltså finns jag!
Många av oss vet att vi inte blir lyckligare av att köpa en ny jacka, kaffebryggare eller mobil. Men ändå händer det hela tiden. "Köp dig lycklig" skriker samhället år oss med sin reklam och sina "alla andra har" menatlitet. Många menar att man behöver vara stark för att stå emot. Jag läste en intressant artikel om en kille som under ett helt år bestämde sig för att endast inhandla mat och hygienartikler. Enda gången han bröt detta var då cykeln gick sönder. efter ett år var han mer ödmjuk och reflekterande. Han fick fundera på hur han skulle göra med julklappar och beslutade sig att för 600 kr köpa en cykel för skolbarn från unicef:s gåvoshop. Gåvobeviset lade han ut på sin blogg och gav sina vänner i julklapp! Vill du inspireras av honom??
Läs HÄR! Kan man föresten köpa det du ser på bilden?
onsdag 9 februari 2011
Stress
Orsaker till spänningar och stress.
" Vi glömmer, men kroppen minns."
Det finns mycket som påverkar oss, som kan bidra till muskelspänningar och ökad stress. Saker som händer nu runt omkring oss, saker som redan har hänt och saker som ännu inte har hänt. Saker vi känner att vi inte kan kontrollera, vad kan man egentligen kontrollera?? Även alla större förändringar vare sig de är negativa eller positiva påverkar oss och ställer nya krav. Allt detta tar extra mycket kraft och energi ifrån oss och hämmar många av kroppens funktioner och uttryckssätt då energin går åt till att sortera intryck, anpassa sig känslomässigt och ordna det materiellt.
Ju fler faktorer som påverkar oss inom en viss tidsperiod och om stressen är långvarig, desto större är risken för negativ stress och att vi kan få besvär av det. Kanske i form av muskelspänningar, värk, andra stressymtom som ökad irritation, aggressivitet, sömnbesvär, magkatarr eller psykosomatiska besvär. Det är lättare att åtgärda små problem än att vänta tills det gått för långt eller riskerar att bli kroniskt. Många upplever att det bästa egentligen inte är att skaffa sig mer tid, utan att göra sig av med aktiviteter, möten, måsten och saker man egentligen inte behöver. Då uppenbarar sig plötsligt mer tid. Sök gärna hjälp i god tid!
Det finns både positiv och negativ stress. Men även den glada positiva stressen kan vända till negativ stress om den håller i sig under för lång tid och i relation till om du hinner vila och återhämta dig tillräckligt. Varje individ reagerar olika på stress och det kan även variera vid olika tillfällen beroende på hur man mår och om man har mycket annat omkring sig för tillfället.
Orsaker som finns i nutid; vår fysiska och sociala arbetsmiljö t.ex. buller, faktorer/relationer i familjen/hemmet, trafiken, trängsel, ekonomiska faktorer, tidspress, för stor arbetsbörda, för höga krav på sig själv eller från andra. För mycket för lite information, tekniken som trasslar eller som krver att vi måste lära oss nytt hela tiden, dåliga relationer.Splittring mellan många olika roller man ska leva upp till, monotona arbetsuppgifter, litet självbestämmande/egenkontroll, litet socialt kontaktnät, ensamhet, tristess, meningslöshet, arbetslöshet, sjukdom, kriser, olika större förändringar. Även positiva händelser som t.ex. nytt jobb, giftermål eller graviditet är en förändring som innebär att man måste anpassa sig till det nya.
Orsaker som redan har hänt; kan vara minnen, livshändelser eller saker man varit med om som man kanske inte har bearbetat helt. Man kanske går och grämer sig över saker man borde ha sagt eller gjort eller som man önskar hade varit ogjort. Allt detta finns lagrat kvar i det undermedvetna och i kroppen och kan påverka hur vi reagerar i dag på saker och ting. Det tar också onödigt med kraft och energi ifrån oss.Våra egna barn kan påminna oss om vad som hände då vi var i deras ålder eller så kan en arbetskamrat ligga i skiljsmässa och så kommer våra egna känslor från våra föräldras skiljsmässa upp till ytan. Saker vi trodde vi hade kommit över men som kroppen minns...
Orsaker som ännu inte hänt; ovisshet, oro för framtiden - för sin egen del, för sina barn, för sina gamla föräldrar eller globalt. Det mesta man oroar sig för händer juy ändå inte...
" Vi glömmer, men kroppen minns."
Det finns mycket som påverkar oss, som kan bidra till muskelspänningar och ökad stress. Saker som händer nu runt omkring oss, saker som redan har hänt och saker som ännu inte har hänt. Saker vi känner att vi inte kan kontrollera, vad kan man egentligen kontrollera?? Även alla större förändringar vare sig de är negativa eller positiva påverkar oss och ställer nya krav. Allt detta tar extra mycket kraft och energi ifrån oss och hämmar många av kroppens funktioner och uttryckssätt då energin går åt till att sortera intryck, anpassa sig känslomässigt och ordna det materiellt.
Ju fler faktorer som påverkar oss inom en viss tidsperiod och om stressen är långvarig, desto större är risken för negativ stress och att vi kan få besvär av det. Kanske i form av muskelspänningar, värk, andra stressymtom som ökad irritation, aggressivitet, sömnbesvär, magkatarr eller psykosomatiska besvär. Det är lättare att åtgärda små problem än att vänta tills det gått för långt eller riskerar att bli kroniskt. Många upplever att det bästa egentligen inte är att skaffa sig mer tid, utan att göra sig av med aktiviteter, möten, måsten och saker man egentligen inte behöver. Då uppenbarar sig plötsligt mer tid. Sök gärna hjälp i god tid!
Det finns både positiv och negativ stress. Men även den glada positiva stressen kan vända till negativ stress om den håller i sig under för lång tid och i relation till om du hinner vila och återhämta dig tillräckligt. Varje individ reagerar olika på stress och det kan även variera vid olika tillfällen beroende på hur man mår och om man har mycket annat omkring sig för tillfället.
Orsaker som finns i nutid; vår fysiska och sociala arbetsmiljö t.ex. buller, faktorer/relationer i familjen/hemmet, trafiken, trängsel, ekonomiska faktorer, tidspress, för stor arbetsbörda, för höga krav på sig själv eller från andra. För mycket för lite information, tekniken som trasslar eller som krver att vi måste lära oss nytt hela tiden, dåliga relationer.Splittring mellan många olika roller man ska leva upp till, monotona arbetsuppgifter, litet självbestämmande/egenkontroll, litet socialt kontaktnät, ensamhet, tristess, meningslöshet, arbetslöshet, sjukdom, kriser, olika större förändringar. Även positiva händelser som t.ex. nytt jobb, giftermål eller graviditet är en förändring som innebär att man måste anpassa sig till det nya.
Orsaker som redan har hänt; kan vara minnen, livshändelser eller saker man varit med om som man kanske inte har bearbetat helt. Man kanske går och grämer sig över saker man borde ha sagt eller gjort eller som man önskar hade varit ogjort. Allt detta finns lagrat kvar i det undermedvetna och i kroppen och kan påverka hur vi reagerar i dag på saker och ting. Det tar också onödigt med kraft och energi ifrån oss.Våra egna barn kan påminna oss om vad som hände då vi var i deras ålder eller så kan en arbetskamrat ligga i skiljsmässa och så kommer våra egna känslor från våra föräldras skiljsmässa upp till ytan. Saker vi trodde vi hade kommit över men som kroppen minns...
Orsaker som ännu inte hänt; ovisshet, oro för framtiden - för sin egen del, för sina barn, för sina gamla föräldrar eller globalt. Det mesta man oroar sig för händer juy ändå inte...
söndag 6 februari 2011
Bättre sömn!
Hur du vaknar på morgonen är beroende av ett fåtal faktorer som lätt kan modifieras eller ändras av dig. Pröva dessa små förändringar och se skillnaden:
1.Ät inte middag strax innan du skall sova. Eftersom matsmältningsprocessen tar ett tag, så kan detta störa insomningen. Vi är egentligen gjorda för att presetera efter energintag. Prova att lämna ett par timmar mellan senaste måltiden och läggdags. Undvik också att intag av koffein, socker, choklad eller för mycket alkohol strax innan sängåendet. De kan störa dina tarmar på ett sådant sätt att du har en mycket lätt sömn som inte laddar dig alls.
2.Sov miljö: Din sovmiljö måste vara uppfriskande och fräsch till sin natur. Kvaliteten på luften man andas i sömnen är mycket viktigare än de flesta inser. Dålig kvalitet luft kan leda till huvudvärk, täppt näsa etc. Lämna fönstret lite öppet. Detta kommer att möjliggöra giftig koldioxid för att flyta bort och låta nytt syre flyta in. Det är också viktigt att hitta en balans mellan kläder och täcket så att din kroppstemperatur ligger i linje och du inte känner att det är för varmt eller kallt. Dessutom kan man investera i en madrass och kudde som passar ens komfort och behov.
3.Gå till sängs tidigt: Om du vill somna tidigare måste du gå till sängs tidigare. Förutsättningen för tidigt uppvaknande är att du tröttar ut kroppen mer under dagen så att den lätt går över till viloläge och insomningen sker snabbare och sömnen blir djupare så att du också kan vakna mer utvilad.
4.Djupandning: Rensa din hjärna innan somnar. Öva några djupandningsteckniker och spendera några minuter med meditation så får du maximala resultat.
5.Gå på toaletten: Njurarna fortsätter att arbeta när du sover och tidigt under morgontimmarna är blåsan därför full. Om blåsan fylls upp tidigt, kanske du känner behov av att gå under natten och detta stör din sömn. Därför är det viktigt att gå på toaletten innan du skall sova även om du inte känner något behov.
6.Få sova: Tillåt dig att sova tillräckligt med tid för att få den mängd sömn din kropp behöver. Det genomsnittliga rekommenderade mängden sömn är 6-8 timmar, men alla är olika. Observera skillnaden mellan sex och åtta timmars sömn och hur den påverkar dig. Vet hur mycket du behöver.
7.Undvik sömntabletter: Tyvärr är det många som vänder sig till sömntabletter och andra läkemedel för att lösa sina sömnproblem. Genom att göra detta behandlar de bara symptomen och inte orsaken. Du bör ha dem under korta perioder och endast efter ordination av läkare.
8.Sätt ditt larm en bit från sängen: Ställ larmet en bit från sängen så att strålningen inte stör din hjärnfrekvens och så att du får gå en bit för att stänga av på morgonen. Detta kommer att stoppa dig från att bara trycka på snooze-knappen och dyka tillbaka under täcket.
9.Gå upp genast: Det bästa du kan göra för att vakna tidigt och känna dig alert och fräsch är att gå upp direkt. Du kan känna att du får lite mer vila genom att trycka på snooze-knappen, men snoozeandet väcker hjärnan som sedan inte somnar om djupt eftersom den redan förutser nästa larm. Du hamnar i ett dvalliknande tillstånd. Så du kommer att känna dig mer trött än om du bara hade gått upp direkt.
10.Vakna med ett leende: Så fort du vaknar, le. Det finns möjligheter och välsignelser som väntar på dig. Öppna ditt hjärta för att ta emot dem. Titta på den ljusa sidan av dagen.
11.Släpp in solen: Öppna dina gardiner och låta solen komma in. Ljuset får dig att känna dig mer vaken. Ditt sinne kommer att reagera på ljus och ge sig ut ur sömnen. Alternativt kan du investera i en ljusklocka som sakta ökar luxen i ljuset innan den larmar!
12.Ha ett glas vatten vid sängen: Din kropp förlorar vätska över natten vilket kan göra att du känner lite trött när du vaknar. Men ett glas vatten på fastande mage kommer att få igång din ämnesomsättning och du kommer att vakna upp snabbare och känns mer alert. Ljummet örtte med honung i en thermos kan också kännas gott.
13.Stretcha: När du är vaken på morgonen, ta en stund på dig att sträcka ut ordentligt, det hjälper dig att vakna upp dig snabbt. Dessutom gör rörelserna att kroppen frisläpper endorfiner som får dig att må bra. Ju mer du tränar i övrigt desto mer energi kommer du att ha när du blir piggare och friskare.
14.Ät en hög energi frukost: Att hoppa över sin första måltid påverkar ens energinivå. Vi måste äta frukost för att få vår ämnesomsättning att komma igång och frigöra energi i vår kropp. En riktig frukost kan ge energi nästan hela dagen om man bara kompletterar med frukt!
15.Stig upp vid samma tidpunkt varje dag: Har du svårt att vakna kan du prova tt gå upp vid samma tidpunkt varje dag, även på helger. När vi stiger upp olika varje dag ruckar vi kroppens egen klocka och har väldigt svårt att ta sig ur sängen när vi sedan verkligen måste.
16.Ta en tupplur på eftermiddagen: Den primära anledningen till att människor tycker att det är oerhört svårt att vakna utvilad och glad är att de inte får tillräckligt med sömn. Försök att ta en tupplur på 20-30 minuter på dagen. Det bidrar till att minska stress och du känner dig både avslappnad och utvilad. (läs mitt gamla blogginlägg om höneblunden)
Good Night, Sweet Dreams!
fredag 4 februari 2011
onsdag 2 februari 2011
Hitta din egen känslokompass!
HITTA DIN EGEN KÄNSLOKOMPASS
Rädslan för att känna en känsla – den kan vara lika stark som spindelfobi. Behandlingen är densamma – att i små steg lära sig bli vän med ”spindeln”. ATT INTE VETA vad man känner ligger bakom många livsproblem, stora som små. Kan du inte uppleva dina känslor går du miste om den kompass som livet har gett dig för att kunna navigera i tillvaron mellan bra och dåligt. Kompassen behövs för att du ska kunna besvara frågor som ”vad händer, vad vill jag, ska jag stanna kvar här, vad behöver jag, vad längtar jag efter?” och hitta vidare i livet. Förr sattes ofta tanke och känsla i motsatsställning. I dag har hjärnforskarna kommit fram till att det inte går att fungera förnuftigt och fatta rationella beslut utan att känslorna är inblandade.
SOM SMÅ LÄR SIG BARN att känna igen sina känslor under samspelet med föräldrarna. De speglar och bekräftar vad barnet känner. De tittar på barnet, visar med minspel och röst att de har förstått, säger kanske ”o, vad du är arg…”. Sker inte det blir barnet osäkert på vad det är det känner. Medvetenheten om hur det känns att till exempel vara arg växer aldrig fram. Ilska kan i stället kännas som obehag, stresskänsla, spänning eller värk – känslan i sig påverkar alltid kroppen oavsett om man vet att man har den eller inte. Den som nästan aldrig blir arg kan få svårt att förstå sig själv.
FÖR DEN SOM INTE HAR blivit bekräftad som barn kan en helt normal känsla komma att förknippas med en starkt negativ upplevelse. Om en liten flicka kanske blir stursk och kräver saker är det en sund självhävdelse som i botten utgår från ilska. Men om mamman reagerar negativt – kanske kallar dottern ”fröken märkvärdig”, tittar på henne med avsmak och vänder sig bort – blir flickan förtvivlad, känner sig övergiven och vill till varje pris in i värmen igen. Hon börjar forma om sig till att bli vad mamman vill att hon ska vara och upplever sin egen ilska som livsfarlig. Den gör att hon känner sig övergiven – när ilskan i själva verket är nödvändig för att kunna hävda sig och sätta gränser. Ilska och livsfara blir på så sätt ihopkopplat och kan leda till en fobi för ilska. Flickan undviker till varje pris att bli arg, eftersom hon vet att den är livsfarlig, och kan i stället bli tyst, börja gråta, bli trött och anpassa sig. Alla känslor kan bli till en fobi, men vanligen handlar det om ilska, sorg, glädje och att tycka om sig själv. Många har också svårt att känna sig svaga och behövande och att be andra om hjälp.
ATT UPPLEVA EN KÄNSLA som en gång kändes ”livsfarlig” kan vara som att kliva in i ett svart hål. Det väcker på nytt hotet och rädslan för att bli övergiven. Vid känslofokuserad terapi får klienterna stegvis vänja sig vid känslor, få dem bekräftade och upptäcka att livsfaran som de förknippas med faktiskt inte finns.
Känslofokuserad terapi
Affekt, som fackterm, står för känslor i dess mest grundläggande fysiologiska form. Varje enskild affekt påverkar kroppens kemi och muskler på ett specifikt sätt och är djupa biologiska reaktioner. Först när affekten upplevs medvetet kallas den på fackspråk för känsla eller emotion och är då mer personligt färgad.
Inom flera terapiformer läggs i dag stor vikt vid att känslor ska vara aktiva under sessionerna, alltså att man inte bara ska prata om känslorna utan också känna dem. Forskning har visat att det ger den starkaste potentialen för en förändring. Sådana terapier kan kallas känslofokuserade, emotionsfokuserade eller affektfokuserade.
TEXT LENA OLAUSSON
http://www.halsa.se/
Rädslan för att känna en känsla – den kan vara lika stark som spindelfobi. Behandlingen är densamma – att i små steg lära sig bli vän med ”spindeln”. ATT INTE VETA vad man känner ligger bakom många livsproblem, stora som små. Kan du inte uppleva dina känslor går du miste om den kompass som livet har gett dig för att kunna navigera i tillvaron mellan bra och dåligt. Kompassen behövs för att du ska kunna besvara frågor som ”vad händer, vad vill jag, ska jag stanna kvar här, vad behöver jag, vad längtar jag efter?” och hitta vidare i livet. Förr sattes ofta tanke och känsla i motsatsställning. I dag har hjärnforskarna kommit fram till att det inte går att fungera förnuftigt och fatta rationella beslut utan att känslorna är inblandade.
SOM SMÅ LÄR SIG BARN att känna igen sina känslor under samspelet med föräldrarna. De speglar och bekräftar vad barnet känner. De tittar på barnet, visar med minspel och röst att de har förstått, säger kanske ”o, vad du är arg…”. Sker inte det blir barnet osäkert på vad det är det känner. Medvetenheten om hur det känns att till exempel vara arg växer aldrig fram. Ilska kan i stället kännas som obehag, stresskänsla, spänning eller värk – känslan i sig påverkar alltid kroppen oavsett om man vet att man har den eller inte. Den som nästan aldrig blir arg kan få svårt att förstå sig själv.
FÖR DEN SOM INTE HAR blivit bekräftad som barn kan en helt normal känsla komma att förknippas med en starkt negativ upplevelse. Om en liten flicka kanske blir stursk och kräver saker är det en sund självhävdelse som i botten utgår från ilska. Men om mamman reagerar negativt – kanske kallar dottern ”fröken märkvärdig”, tittar på henne med avsmak och vänder sig bort – blir flickan förtvivlad, känner sig övergiven och vill till varje pris in i värmen igen. Hon börjar forma om sig till att bli vad mamman vill att hon ska vara och upplever sin egen ilska som livsfarlig. Den gör att hon känner sig övergiven – när ilskan i själva verket är nödvändig för att kunna hävda sig och sätta gränser. Ilska och livsfara blir på så sätt ihopkopplat och kan leda till en fobi för ilska. Flickan undviker till varje pris att bli arg, eftersom hon vet att den är livsfarlig, och kan i stället bli tyst, börja gråta, bli trött och anpassa sig. Alla känslor kan bli till en fobi, men vanligen handlar det om ilska, sorg, glädje och att tycka om sig själv. Många har också svårt att känna sig svaga och behövande och att be andra om hjälp.
ATT UPPLEVA EN KÄNSLA som en gång kändes ”livsfarlig” kan vara som att kliva in i ett svart hål. Det väcker på nytt hotet och rädslan för att bli övergiven. Vid känslofokuserad terapi får klienterna stegvis vänja sig vid känslor, få dem bekräftade och upptäcka att livsfaran som de förknippas med faktiskt inte finns.
Känslofokuserad terapi
Affekt, som fackterm, står för känslor i dess mest grundläggande fysiologiska form. Varje enskild affekt påverkar kroppens kemi och muskler på ett specifikt sätt och är djupa biologiska reaktioner. Först när affekten upplevs medvetet kallas den på fackspråk för känsla eller emotion och är då mer personligt färgad.
Inom flera terapiformer läggs i dag stor vikt vid att känslor ska vara aktiva under sessionerna, alltså att man inte bara ska prata om känslorna utan också känna dem. Forskning har visat att det ger den starkaste potentialen för en förändring. Sådana terapier kan kallas känslofokuserade, emotionsfokuserade eller affektfokuserade.
TEXT LENA OLAUSSON
http://www.halsa.se/
söndag 30 januari 2011
onsdag 26 januari 2011
The rolex institute!
Underbart bildspel som verkligen berör. MEN koppla in hörlurarna först! Sedan klickar du in dig på Explore: http://www.ashesandsnow.org/en/flash-popup.php
Du är kärlek!
"Innan du kom var du kärlek. Levde med kärlek. Levde av kärlek.
Du kom från kärleken. Du är en bit av kärleken.
Allt du någonsin mått dåligt av eller för är din djupa rädsla att aldrig få uppleva denna igen. Kärleken.
Agape.
Så hur skulle det vara att ge den kärlek du vill få?
Vara den kärlek du vill möta?
För i givandet öppnas en dörr och plötsligt inser du att du är där."
Lovisa
Kan det finnas något bra med att tycka synd om sig själv?
Jag fick följa en klient på en inre resa och jag skriver om den här då båda jag och många nog kan känna igen sig i den!
Ja, detta är vanligt och skapar sår. Som en dold varböld i det inre som kan vara svår att se då det ju i nte förligger något värre trauma...
Hur känns det idag min vän?
Har du haft prov idag? Hur kändes det då?
Vad tycker du vi ska ha tillmat idag? Ska vi hjälpas åt?
Vill du gå en promenad till skogen med mig? Inte? Men jag vill vara med dig!
Vad tycker du om den här saken jag köpt?
Ta med barnen i din inre värld och ta del av deras inre värld.Var där i nuet och bara finns....
Under många år ville jag inte tycka synd om mig själv och alltså gjorde jag inte det. Aldrig! Det här gjorde att tiden i skolan blev svår och hård. Eftersom jag inte tillät mig att tycka ett uns synd om mig så blev det automatiskt så att alla andra var viktigare. Jag lät alla andra gå före och få sin vilja igenom och ta plats till jag hade utplånat mig själv. Jag hade inte ett uns integritet kvar. Kunde inte säga nej eller ja. Kunde inte ta för mig eller sätta gränser. Inte ens när jag belv slagen sade jag ifrån och satte ner foten -För det var inte synd om mig!
Men en dag, när jag fick egna barn så upptäckte jag en liten unge inom mig som det faktiskt var väldigt synd om. En liten ynklig flicka som sällan fått höra att hon var bra eller ännu viktigare, bra nog! Lärde hon sig teckna en fin gubbe så kunde hon allt göra flera på papperet innan hon bytte papper och slösade med det. Fick hon hälften rätt på alla proven borde hon haft alla rätt. Fick hon alla rätt i svenskan borde hon ha alla rätt i historian! Ramlade hon och slog sig så var det inte så farligt. Upp igen!! När hon brast och inte orkade mer, hon hade ju inga vänner, så fick hon höra att hon alltid hördes. Skrek. Domderade. När hon klättrat för högt i trädet och inte kunde komma ner så borde hon sitta där för annars borde hon inte klättrat så högt... När hon klagade över att killarna slog henne i skolan borde hon sparka dem så hårt hon kunde på smalbenen. Man måste kunna ta hand om sig! Och det gjorde hon tillslut, men det hon hade behövt var en vuxen som satte stop! Ja, det var så mycket hon borde mer, bättre och vuxnare. "Är inte du för stor för att hålla på så där?"
Den här sårade lilla flickan i mitt inre växte aldrig upp. Men hon blev ändå större...
Jag och mitt yttre växte upp och blev allt det som omgivningen förväntade sig av oss. Jag hörde omdömen från arbetet att jag tog ansvar, var mogen, komptetent... Och jag fick en kick av det här. Men fast jag blev beroende av kickarna så tyckte jag själv aldrig att det jag gjorde var något värt. Men känslorna i mitt inre var sårade fast mitt yttre såg så vuxet ut. Mitt inre skrek "Se mig, tyck om mig, vänd mig inte ryggen!"
Men så kom vändpunkten då jag blev varse den lilla skadade inre flickan. Mina egna barn fick mig att se de boehov som förelígger hos en när man är liten och sårbar. Och när jag insåg att hon inte var tillräcklig, inte så stark, inte odödlig så gjorde det ont. Och jag grät för henne och den tid som runnit iväg.
Jag började inse att hon trotts sina brister var bra som hon var. Hon dög!! Och där och då började hon växa. Hon klev ut och mötte människor som medmänniska. Inte som en stark och ofelbar furie!
Jag kan tycka synd om mig själv nu ibland. Men nu ser jag inte det som något fult. För det får mig att känna var mina gränser går. Sedan måste jag inte spela ut offerrollen. Jag vet att min offerroll handlar om den lilla flickans sorg över att hon inte blev sedd som den hon var, i sin inersta kärna, utan endast bedömd efter yttre omständigheter. Men genom att åtmindstone tillåta mig att tycka synd om mig, se på den känslan, kan jag förstå vem jag är och när jag fått nog.
Och det ger styrka!
Ja, detta är vanligt och skapar sår. Som en dold varböld i det inre som kan vara svår att se då det ju i nte förligger något värre trauma...
Hur känns det idag min vän?
Har du haft prov idag? Hur kändes det då?
Vad tycker du vi ska ha tillmat idag? Ska vi hjälpas åt?
Vill du gå en promenad till skogen med mig? Inte? Men jag vill vara med dig!
Vad tycker du om den här saken jag köpt?
Ta med barnen i din inre värld och ta del av deras inre värld.Var där i nuet och bara finns....
tisdag 25 januari 2011
måndag 24 januari 2011
Sömnen
Hjärnans aktivitet förändras under natten i olika stadier: insomningsstadiet, ytlig sömn, djup sömn och drömsömn, även kallad REM -sömn. Sömnen består av av toppar och dalar som återkommer regelbundet i så kallade sömncykler. Vanligtvis inträffar 4- 6 cykler per natt, vardera mellan 90-120 minuter långa.
•Insomningsstadiet; gränsland mellan sömn och vakenhet, vi är mycket lättväckta. Omfattar 5 -10% av hela vår sömnperiod.
•Ytlig sömn; muskelspänningarna minskar, hjärtat slår långsammare och blodtrycket sjunker. Omfattar nära hälften av vår sömnperiod.
•Djupsömn; central för vår hälsa, kroppen reparerar och återhämtar sig, vi är mycket svår väckta. Återuppbyggnadsprocessen (djupsömnen) förekommer främst under nattens första del och minskar därefter för varje cykel. Omfattar 20 -25% av hela vår sömnperiod
• Drömsömn; viktig för minnet, stora delar av hjärnan är vaken. Andningsfrekvensen ökar, blodtrycket stiger, musklerna fortfarande avslappnade. Omfattar 20 -25% av vår totala sömnperiod och förkommer främst under natten sista cykler
De flesta friska vuxna behöver sova 6 – 9 timmar per dygn. I snitt sover en vuxen lite mer än 7 timmar per natt. Behovet varierar från en individ till en annan och kan bland annat bero på ålder och sömnens kvalité. Sömnbehovet avtar med stigande ålder. Sömnbrist sänker vårt välbefinnande och vår prestationsförmåga. På kort sikt kan sömnbrist leda till trötthet, sänkt aktivitetsförmåga, plötsliga humörsvängningar, försämrat minne och koncentrationssvårigheter. Risken för felhandlingar och olyckor ökar i samband med att omdömet börjar svikta. På lång sikt kan sömnbrist leda till bland annat högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, försvagat immunförsvar, diabetes, fetma, utmattning och tilltagande minnes och koncentrationsproblem.
Stress aktiverar kroppens försvarssystem med bland annat förhöjd hjärt- och andningsfrekvens. Kroppen är laddad med energi för klara skärpa och aktivitet och därför inte inställd på vila, återhämtning och sömn. Kortare perioder av sömnbrist innebär ingen fara för hälsan, men kan i likhet med stress vara skadlig om det pågår under längre tid. Hos dem med utmattningsproblematik har de flesta mer eller mindre störd sömnfunktion vilket negativt påverkar kroppens förmåga till självläkning och återuppbyggnad.
Enligt Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare på Karolinska Institutet, Stockholm, definieras gränsen för störd sömn då:
•sömnen i jämförelse med tidigare förkortas 90 minuter eller mer
•insomningstiden överstiger 45 minuter
•fler än fem uppvaknanden per natt, svårigheter att somna om och med mer än 45 minuters lång vakentid under natten
•mer än 60 minuters för tidigt morgonuppvaknande
•kraftiga mardrömmar
Några råd för bättre sömn:
-Undvik att ändra sömnvanor från dag till dag, det blir ofta svårt att somna eller vakna vid rätt tid. Om du går upp och går och lägger dig på samma tider varje dag (även under helgerna, då de flesta sover extra) kommer din biologiska klocka att anpassa sig till det, och det blir mycket lättare att somna och vakna snabbt.
-Den sista koppen kaffe, cola eller te bör drickas under tidig eftermiddag; koffein finns kvar i kroppen upp till 24 timmar efter intaget och tenderar att fragmentera sömnen, vilket gör den något mindre effektiv.
-Ta en promenand varje dag i dagsljus för att förstärka din biologiska rytm (och få lite motion).
-När du går och lägger dig, sluta oroa dig och planera. Trots allt, du kan inte lösa dina problem medvetet medan du sover, och efteråt kommer du att vara utvilad och mycket mer kapabel att hantera dem effektivt.
-Sov på en sval, mörkt och lugn plats.
-När du vaknar, släpp in så mycket ljus som möjligt för att övertyga SCK om att det är dag och du skall vara pigg. Jag brukar när det är soligt ställa mig i fönstret och solbada någon minut.
-Sänk ljusnivåerna omkring dig gradvis innan du går och lägger dig, så blir det mer naturligt att somna.
-Sport och motion förbättrar sömnen, men kraftig kroppsansträngning ökar metabolismen vilket kan hindra sömnen; sporta därför inte alltför hårt på eftermiddagen och kvällen. Lagom ansträngning kan däremot vara sömn-befrämjande.
Min två bästa råd som jag sett fungera för MÅNGA klienter är:
1)KORA PAUSAR ÄR VIKTIGA FÖR GOD NATTSÖMN:
Vårt stressystem och vår hjärna är inte konstruerad för ständig belastning. Ett pressat tempo med spänningar som byggs upp under dagen, hemma eller på arbetet, påverkar sömnens kvalitet negativt. Hög stressnivå bidrar till försämrad djupsömn. Korta pauser under dagen är därför viktiga eftersom de bidrar till återhämtning och vila. Balans mellan dagens aktivitet och nattens vila bidrar till att skapa förutsättningar för god sömnkvalitet.
2) SOVKVÄLLEN:
En dag i veckan, kanske torsdag så du har helgen tillgodo sedan, lägger du dig redan 18.oo, inte senare. Se till att någon tar dina barn eller hundens kvällspromenad och sedan bara soooooov. När man VET att man kommer att få många timmar totalt ostörd sömn släppar man taget och somnar och sover gott. Man vaknar så fantastiskt lätt i kroppen och fri i sinnet fylld av positiv energi. Dröm sött!
•Insomningsstadiet; gränsland mellan sömn och vakenhet, vi är mycket lättväckta. Omfattar 5 -10% av hela vår sömnperiod.
•Ytlig sömn; muskelspänningarna minskar, hjärtat slår långsammare och blodtrycket sjunker. Omfattar nära hälften av vår sömnperiod.
•Djupsömn; central för vår hälsa, kroppen reparerar och återhämtar sig, vi är mycket svår väckta. Återuppbyggnadsprocessen (djupsömnen) förekommer främst under nattens första del och minskar därefter för varje cykel. Omfattar 20 -25% av hela vår sömnperiod
• Drömsömn; viktig för minnet, stora delar av hjärnan är vaken. Andningsfrekvensen ökar, blodtrycket stiger, musklerna fortfarande avslappnade. Omfattar 20 -25% av vår totala sömnperiod och förkommer främst under natten sista cykler
De flesta friska vuxna behöver sova 6 – 9 timmar per dygn. I snitt sover en vuxen lite mer än 7 timmar per natt. Behovet varierar från en individ till en annan och kan bland annat bero på ålder och sömnens kvalité. Sömnbehovet avtar med stigande ålder. Sömnbrist sänker vårt välbefinnande och vår prestationsförmåga. På kort sikt kan sömnbrist leda till trötthet, sänkt aktivitetsförmåga, plötsliga humörsvängningar, försämrat minne och koncentrationssvårigheter. Risken för felhandlingar och olyckor ökar i samband med att omdömet börjar svikta. På lång sikt kan sömnbrist leda till bland annat högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, försvagat immunförsvar, diabetes, fetma, utmattning och tilltagande minnes och koncentrationsproblem.
Stress aktiverar kroppens försvarssystem med bland annat förhöjd hjärt- och andningsfrekvens. Kroppen är laddad med energi för klara skärpa och aktivitet och därför inte inställd på vila, återhämtning och sömn. Kortare perioder av sömnbrist innebär ingen fara för hälsan, men kan i likhet med stress vara skadlig om det pågår under längre tid. Hos dem med utmattningsproblematik har de flesta mer eller mindre störd sömnfunktion vilket negativt påverkar kroppens förmåga till självläkning och återuppbyggnad.
Det är framför allt hjärnans återhämtning som är beroende av sömnen, men även en rad andra viktiga funktioner, tex utsöndring av olika hormoner. Under sömnen aktiveras och förstärks immunförsvaret. Man tror också att sömnen återuppbygger nervkopplingar i hjärnan, något som är viktigt för vår minnesfunktion.
Under barn- och ungdomsåren har sömnen stor betydelse för tillväxten – tillväxthormon bildas framför allt då vi sover.
Om du har svårt att somna på kvällen eller vakna på morgonen kan det bero på att du lägger sig vid fel tidpunkt. Skapa en lugn stämning på kvällen. Stäng av TV:n i god tid, släck lampor och låt hemmet bli tystare. Se till att ha en lugn, sval och fräsch miljö runt dig när du ska sova.
Om du av någon anledning förändrar din dygnsrytm så kan det innebära att funktionsnivån försämras. Detta kan bidra till en ökad risk för olyckor och sämre immunförsvar.
Sömnen är annorlunda i början och slutet av natten. Musklerna återhämtar sig under den djupa sömnen i början av natten. Genom att lägga dig i tid försäkrar du dig om att du får tillräckligt av den viktiga djupa sömnen som börjar i god tid före midnatt. Tillräcklig sömn ökar kroppens motståndskraft och gör dig mindre mottaglig för sjukdomar. Det lönar sig alltså att sova!
Enligt Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare på Karolinska Institutet, Stockholm, definieras gränsen för störd sömn då:
•sömnen i jämförelse med tidigare förkortas 90 minuter eller mer
•insomningstiden överstiger 45 minuter
•fler än fem uppvaknanden per natt, svårigheter att somna om och med mer än 45 minuters lång vakentid under natten
•mer än 60 minuters för tidigt morgonuppvaknande
•kraftiga mardrömmar
Några råd för bättre sömn:
-Undvik att ändra sömnvanor från dag till dag, det blir ofta svårt att somna eller vakna vid rätt tid. Om du går upp och går och lägger dig på samma tider varje dag (även under helgerna, då de flesta sover extra) kommer din biologiska klocka att anpassa sig till det, och det blir mycket lättare att somna och vakna snabbt.
-Den sista koppen kaffe, cola eller te bör drickas under tidig eftermiddag; koffein finns kvar i kroppen upp till 24 timmar efter intaget och tenderar att fragmentera sömnen, vilket gör den något mindre effektiv.
-Ta en promenand varje dag i dagsljus för att förstärka din biologiska rytm (och få lite motion).
-När du går och lägger dig, sluta oroa dig och planera. Trots allt, du kan inte lösa dina problem medvetet medan du sover, och efteråt kommer du att vara utvilad och mycket mer kapabel att hantera dem effektivt.
-Sov på en sval, mörkt och lugn plats.
-När du vaknar, släpp in så mycket ljus som möjligt för att övertyga SCK om att det är dag och du skall vara pigg. Jag brukar när det är soligt ställa mig i fönstret och solbada någon minut.
-Sänk ljusnivåerna omkring dig gradvis innan du går och lägger dig, så blir det mer naturligt att somna.
-Sport och motion förbättrar sömnen, men kraftig kroppsansträngning ökar metabolismen vilket kan hindra sömnen; sporta därför inte alltför hårt på eftermiddagen och kvällen. Lagom ansträngning kan däremot vara sömn-befrämjande.
Min två bästa råd som jag sett fungera för MÅNGA klienter är:
1)KORA PAUSAR ÄR VIKTIGA FÖR GOD NATTSÖMN:
Vårt stressystem och vår hjärna är inte konstruerad för ständig belastning. Ett pressat tempo med spänningar som byggs upp under dagen, hemma eller på arbetet, påverkar sömnens kvalitet negativt. Hög stressnivå bidrar till försämrad djupsömn. Korta pauser under dagen är därför viktiga eftersom de bidrar till återhämtning och vila. Balans mellan dagens aktivitet och nattens vila bidrar till att skapa förutsättningar för god sömnkvalitet.
2) SOVKVÄLLEN:
En dag i veckan, kanske torsdag så du har helgen tillgodo sedan, lägger du dig redan 18.oo, inte senare. Se till att någon tar dina barn eller hundens kvällspromenad och sedan bara soooooov. När man VET att man kommer att få många timmar totalt ostörd sömn släppar man taget och somnar och sover gott. Man vaknar så fantastiskt lätt i kroppen och fri i sinnet fylld av positiv energi. Dröm sött!
tisdag 18 januari 2011
Att bryta en vana eller ett beteende
Steg 1. Medvetenhet
Nej, det är inte kul att du har ett beteende som du eller andra ogillar, till exempel att jaga dina medarbetare med arbetsuppgifter, att ständigt glömma möten eller att packa barnens väskor med mellanmål eller att tjuvläsa sms på sambons mobil... eller så fräser du ofta till din partner, är sällan närvarande med barnen eller har svårt att varva ner...Det du ska undvika är att komma med ursäkter för ditt beteende eller att klandra dig själv, för det hjälper inte. Ge dig själv en klapp på axeln i stället för att du faktiskt väljer att se dina svaga sidor som många faktiskt blundar för.
Steg 2. Valmöjlighet
Försök att tänka positivt kring din nya vana och hämta stärkande erfarenheter från situationer där du lyckats och försök att se positiva framtidsscenarion inom dig. I stället för att dra dig till minnes negativa händelser, så tänk exempelvis på alla gånger du faktiskt gjort fina och kärleksfulla saker. Eller sådant du är tacksam för att få vara med om.POSITIVBOOSTA! Välj dina tankar.
Steg 3. Obehag
Det kommer att vara lite obehagligt att ta dig an din nya vana. Som de vanedjur vi människor är ligger det i vår natur att reagera negativt på nya rutiner. Vi är väldigt dåliga på att göra misstag och de flesta av oss avskyr att vara nybörjare – vi väljer ofta bort nya uppgifter på grund av det. Och vi kan uppleva kjänslor av vanmakt, sorg och uppgivenhet inför det nya sättet bara för att vi nu inte alls har kontroll på vad som ska hända och ske.Motståndet kan tyvärr också komma ifrån dem som från början ville att du skulle förändra dig. De kan reagera negativt och till och med känna sig hotade av ditt nya beteende.
Så: Du kommer att känna ett obehag, både från dig själv och din omgivning, men försök att jobba igenom det och öva öva öva på din nya vana.
Steg 4. Behagligt men fortfarande tankestyrt
I det här steget är du så nära mållinjen att det är behagligt att göra den nya rutinen, men du måste fortfarande tänka på att du ska göra på ett annorlunda sätt. Fortsätt att nöta in den nya vanan och skapa gärna situationer där du får öva. Njut lite av den framgång du själv skapat!
5. Ny vana
Grattis! Du har numera trillat in i en ny vana där ditt beteende sker automatiskt. Nu kan du jubla och sedan börja fundera på vad mer du vill förändra.
Lycka till!
Nej, det är inte kul att du har ett beteende som du eller andra ogillar, till exempel att jaga dina medarbetare med arbetsuppgifter, att ständigt glömma möten eller att packa barnens väskor med mellanmål eller att tjuvläsa sms på sambons mobil... eller så fräser du ofta till din partner, är sällan närvarande med barnen eller har svårt att varva ner...Det du ska undvika är att komma med ursäkter för ditt beteende eller att klandra dig själv, för det hjälper inte. Ge dig själv en klapp på axeln i stället för att du faktiskt väljer att se dina svaga sidor som många faktiskt blundar för.
Steg 2. Valmöjlighet
Försök att tänka positivt kring din nya vana och hämta stärkande erfarenheter från situationer där du lyckats och försök att se positiva framtidsscenarion inom dig. I stället för att dra dig till minnes negativa händelser, så tänk exempelvis på alla gånger du faktiskt gjort fina och kärleksfulla saker. Eller sådant du är tacksam för att få vara med om.POSITIVBOOSTA! Välj dina tankar.
Steg 3. Obehag
Det kommer att vara lite obehagligt att ta dig an din nya vana. Som de vanedjur vi människor är ligger det i vår natur att reagera negativt på nya rutiner. Vi är väldigt dåliga på att göra misstag och de flesta av oss avskyr att vara nybörjare – vi väljer ofta bort nya uppgifter på grund av det. Och vi kan uppleva kjänslor av vanmakt, sorg och uppgivenhet inför det nya sättet bara för att vi nu inte alls har kontroll på vad som ska hända och ske.Motståndet kan tyvärr också komma ifrån dem som från början ville att du skulle förändra dig. De kan reagera negativt och till och med känna sig hotade av ditt nya beteende.
Så: Du kommer att känna ett obehag, både från dig själv och din omgivning, men försök att jobba igenom det och öva öva öva på din nya vana.
Steg 4. Behagligt men fortfarande tankestyrt
I det här steget är du så nära mållinjen att det är behagligt att göra den nya rutinen, men du måste fortfarande tänka på att du ska göra på ett annorlunda sätt. Fortsätt att nöta in den nya vanan och skapa gärna situationer där du får öva. Njut lite av den framgång du själv skapat!
5. Ny vana
Grattis! Du har numera trillat in i en ny vana där ditt beteende sker automatiskt. Nu kan du jubla och sedan börja fundera på vad mer du vill förändra.
Lycka till!
lördag 15 januari 2011
torsdag 6 januari 2011
Lycka!
onsdag 5 januari 2011
Vägledd avslappning!
Vill du slappna under vägledning? Klicka här! Vill du veta mer kan du gå in på http://www.meditera.info/
tisdag 4 januari 2011
Harry Massey interviewing a true master of the matrix, Gregg Braden.
Ett intressant litet inlägg.Klicka här!
måndag 3 januari 2011
Hur vill Du att nya året ska bli?
För att göra 2011 till DITT år kan du göra en liten personlig inventering. Föreställ dig livet som ett enda stort smörgåsbord! Alla dina drömmar igger serverade där. Du kan plocka och kombinera din egen tallrik. Och tallriken är STOR! Låt fantasin flöda och var så kreativ du kan!Måla upp ditt eget drömliv och förställ dig att allt detta du drömmer om kom igår!
1. När du sätter målen inför 2011 ställ dig frågor som:
Vad älskar jag att göra?
Vad älskar jag så mycket att jag skulle kunna jobba gratis för att
få göra det?
Vad älskar jag att göra som människor skulle kunna betala mig
för att göra?
Om alla jobb gav samma lön, vad skulle jag då göra?
Om jag hade allt jag hittills strävat efter att ha, vad skulle jag då
fortfande vilja ha?
Om det inte fanns ett endaste hinder, hur skulle jag då börja?
Här är ditt mål 2011!
1. När du sätter målen inför 2011 ställ dig frågor som:
Vad älskar jag att göra?
Vad älskar jag så mycket att jag skulle kunna jobba gratis för att
få göra det?
Vad älskar jag att göra som människor skulle kunna betala mig
för att göra?
Om alla jobb gav samma lön, vad skulle jag då göra?
Om jag hade allt jag hittills strävat efter att ha, vad skulle jag då
fortfande vilja ha?
Om det inte fanns ett endaste hinder, hur skulle jag då börja?
Här är ditt mål 2011!
Tänkvärt inför 2011
En dag kom en människa upp till himlen, precis så som det sker för alla någon gång. Hon blev mottagen av änglarna som tog med henne på en guidad tur i himlen. De visade stolt upp himlens alla mirakel men medan de flög fram och tillbaka noterade människan att de alltid flög förbi samma dörr. Till slut frågade hon varför de aldrig stannade vid dörren och vad som fans innanför den. Änglarna tittade lite besvärat på varandra och såg ut som om de inte riktigt visste vad de skulle svara. Till slut svarade en av dem ”Vi kan inte hindra dig att gå in i rummet men lita på oss – du vill inte gå dit.”
”Ok”, svarade människan men började genast fundera på vad som skulle kunna finnas där inne. Vad kunde vara så hemskt att alla änglar i himlen avrådde henne från att gå in? Människan trodde nog att det var bäst att lita på änglarna, men kunde inte släppa funderingarna på vad det kunde vara. ”Men” sa människan till slut till sig själv, ”jag är ju bara en människa.” Och så tog hon några steg mot dörren. För varje steg hon tog blev hon alltmer rädd och nervös. För hennes inre spelades alla hennes fasor och rädslor upp. Med darrande hand öppnade hon till slut dörren, höll andan och var beredd på det värsta. Men rummet visade sig vara fyllt av de mest underbara saker: ett underbart hus, fin bil, stor glädje, en lycklig och nöjd familj, härliga vänner och ri kedom som inte gick att mäta.
Uppfylld av lycka och glädje gick människan tillbaka till änglarna och frågade varför de inte ville att hon skulle gå in i rummet. ”Det är ju fyllt med det bästa man kan tänka sig i livet!” utbrast hon.
Änglarna tittade lite sorgset på varandra och såg sen människan i ögonen och svarade ”Allt det här var det menat att du skulle ha fått medan du levde på jorden, men du trodde aldrig att du kunde få det.”
”Ok”, svarade människan men började genast fundera på vad som skulle kunna finnas där inne. Vad kunde vara så hemskt att alla änglar i himlen avrådde henne från att gå in? Människan trodde nog att det var bäst att lita på änglarna, men kunde inte släppa funderingarna på vad det kunde vara. ”Men” sa människan till slut till sig själv, ”jag är ju bara en människa.” Och så tog hon några steg mot dörren. För varje steg hon tog blev hon alltmer rädd och nervös. För hennes inre spelades alla hennes fasor och rädslor upp. Med darrande hand öppnade hon till slut dörren, höll andan och var beredd på det värsta. Men rummet visade sig vara fyllt av de mest underbara saker: ett underbart hus, fin bil, stor glädje, en lycklig och nöjd familj, härliga vänner och ri kedom som inte gick att mäta.
Uppfylld av lycka och glädje gick människan tillbaka till änglarna och frågade varför de inte ville att hon skulle gå in i rummet. ”Det är ju fyllt med det bästa man kan tänka sig i livet!” utbrast hon.
Änglarna tittade lite sorgset på varandra och såg sen människan i ögonen och svarade ”Allt det här var det menat att du skulle ha fått medan du levde på jorden, men du trodde aldrig att du kunde få det.”
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)